På engelska: Appeal to Emotion Fallacy
När känslor används i stället för logik för att övertyga andra.
Definition:
Känsloargumentet uppstår när någon, i stället för att lägga
fram logiska skäl och trovärdiga bevis, försöker leda publiken till en önskad slutsats genom att väcka känslor som rädsla, medlidande, ilska, stolthet eller skuld.
Detta felslut undergräver rationell analys genom att utlösa känslomässiga reaktioner och därmed störa det logiska beslutsfattandet.
Mänskliga känslor är en oumbärlig del av livet, men när de används i stället för rationellt tänkande kan de bli verktyg för manipulation.
Vanlig struktur för detta felslut:
- Person A framför påstående X.
- I stället för att ge logiska skäl eller bevis för X, vädjar personen till starka känslor.
- Publiken, som påverkas av känslor snarare än vägleds av rationell utvärdering, accepterar X.
Exempel från verkliga livet:
1. Inom politiken:
”Om du motsätter dig detta förslag kommer tusentals barn att bli hemlösa!”
Här bör man notera att förekomsten av upprörande konsekvenser i sig inte bevisar om ett politiskt förslag är giltigt eller ogiltigt; bevis och noggrann analys krävs.
2. Inom reklam:
”Om du inte köper den här produkten betyder det att du inte bryr dig om din familjs hälsa!”
Här bör man notera att försök att få människor att köpa något inte bör bygga på skuld, utan på produktens faktiska kvalitet.
3. I en familjesituation:
Ett barn säger till sina föräldrar: ”Om ni älskar mig, varför låter ni mig inte följa med på resan med mina vänner?”
Här bör man notera att föräldrarnas oro kring resan kan vara baserad på logiska skäl och inte nödvändigtvis har att göra med hur mycket de bryr sig.
4. I samhällsdebatten:
”Om den här lagen inte går igenom kommer samhället snart att kollapsa!”
Här bör man notera att katastrofprognoser utan starka bevis endast är skrämselpropaganda, inte ett logiskt argument.
Varför är detta felslut farligt?
- Det stör den rationella analysen: publiken uppmanas att reagera känslomässigt i stället för att göra en logisk bedömning.
- Det förorenar dialogen: samtalet förskjuts från ett rationellt resonemang till personliga känslor och förhastade omdömen.
- Det är ett vanligt verktyg inom reklam och politik: på grund av dess omedelbara effekt används det ofta i tal, kampanjer och debatter.
- Det utnyttjar mänsklig sårbarhet: särskilt inom känsliga områden som hälsa, trygghet, familj eller patriotism.
Hur kan vi känna igen det och bemöta det?
- Om vi inser att känslor som medlidande eller rädsla används i stället för logik, bör vi stanna upp och fråga oss själva: ”Har något logiskt argument faktiskt presenterats?”
- Vi kan lugnt och respektfullt fråga: ”Har du några bevis som stöder det påståendet?” eller ”Kan du också förklara dina skäl utan att förlita dig på känslor?”
- Som åskådare till en diskussion kan vi vänligt påminna andra om att även om känslor är viktiga, så är de inget substitut för logik.