Map of Way

På engelska: The Belief Bias

Definition:
Troende-bias uppstår när en person bedömer giltigheten hos ett argument inte utifrån dess logik eller korrekta struktur, utan utifrån hur väl slutsatsen stämmer överens med deras tidigare övertygelser. Förenklat uttryckt, om slutsatsen är tilltalande verkar argumentet ”riktigt”, och om slutsatsen är obehaglig bedöms även ett helt logiskt argument som ”felaktigt”. Denna bias leder personen till att acceptera den slutsats de vill ska vara sann i stället för den slutsats som faktiskt följer av premisserna.

Förklaring och funktion:
Troende-bias uppstår när den känslomässiga delen av sinnet dominerar den logiska delen. För att bevara ett kognitivt lugn tenderar människans sinne att acceptera slutsatser som stämmer överens med dess övertygelser och att avvisa dem som inte gör det.

Ett känt exempel på syllogism:

• Alla rosor är röda.

• Denna blomma är röd.

• Alltså är denna blomma en ros.

Om slutsatsen verkar trovärdig förbises den bristfälliga logiska strukturen i detta argument. Detta exempel visar hur ”trovärdighet” kan ersätta ”logisk giltighet” i sinnet.

Mental mekanism och konsekvens:

Människans sinne pendlar alltid mellan två vägar:
den ena är den lätta och snabba vägen som bygger på känslor och tidigare övertygelser,
och den andra är den svårare vägen som kräver noggrann och lugn granskning.
Vid troende-bias väljer sinnet oftast den lätta vägen. När slutsatsen i ett argument stämmer överens med våra övertygelser accepterar sinnet den utan granskning.
Men om slutsatsen skiljer sig från våra övertygelser avfärdar sinnet den omedelbart i stället för att undersöka argumentets logik.
Konsekvensen blir att våra omdömen blir partiska, och vi kan inte längre se verkligheterna sådan de verkligen är.

Klassiskt exempel:
Laurias forskning visade att när slutsatsen i ett argument är oförenlig med en persons erfarenhet, avfärdar sinnet hela argumentet i stället för att granska dess premisser.
Detta sker för att bevara en bekant och sammanhängande bild av världen.

Exempel från verkliga livet:

1. Politik:
Peter kallar en logisk rapport om ineffektiviteten hos hans favoritparti för ”falsk propaganda”, men anser en svag rapport som stämmer överens med hans övertygelser vara trovärdig.

2. Ekonomi:
Maria, som tror på skattesänkningar, betecknar forskning som motsäger hennes uppfattning som ”ovetenskaplig”, men accepterar snabbt forskning som stödjer hennes syn, även om dess metodologi är svag.

3. Vetenskap och forskning:
David lyfter fram data som bekräftar hans ursprungliga hypotes och ignorerar data som motsäger den.

4. Vardagsliv:
Anna avfärdar rationell kritik av sin favorit­ekonomiska teori som ”missförstånd” utan att granska den.

Här bör man notera att…

1. Troende-bias är inte bara ett tankefel, utan också ett sätt att bevara känslomässig trygghet och sinnets identitetskänsla.

2. När sinnet måste välja mellan ”sanningen” och den ”bekanta tron” väljer det ofta den bekanta tron.

3. Dialog förvandlas till en dispyt när dess syfte blir att försvara övertygelser i stället för att upptäcka sanningen.

Varför är denna bias farlig?

• Den tömmer dialogen på mening.

• Den skapar social polarisering.

• Den hindrar rättvist omdöme inom politik och ekonomi.

Den fångar människor i mentala bubblor och stänger vägen för utveckling och lärande.

Hur kan vi känna igen den och hantera den?

Att känna igen denna bias kräver att vi skiljer mellan ett resonemangs struktur och trovärdigheten i dess slutsats.

För att identifiera den bör vi fråga oss själva:

– ”Bedömer jag logiken i resonemanget, eller gillar jag helt enkelt slutsatsen?”

– ”Om slutsatsen stod i strid med min övertygelse, skulle jag fortfarande anse den vara giltig?”

– ”Beror mitt obehag inför en slutsats på en svaghet i resonemanget, eller på att den står i konflikt med min övertygelse?”

Det lämpliga sättet att hantera denna bias är följande: För att befria oss från den måste vi, innan vi accepterar eller avvisar en slutsats, granska resonemangets logiska struktur oberoende av våra personliga böjelser och övertygelser, och vi måste också ta hänsyn till bevis som motsäger våra övertygelser. Denna praktik avlägsnar sinnet från förhastade omdömen och återställer omdömesgrunden till att se verkligheterna sådana de verkligen är.

Koppling till klok utbildning:

Klok utbildning(Wise Education), som betonas i artikel 26, lär att sanningen ligger bortom kretsen av våra ologiska övertygelser. När en människa lär sig att tillämpa sund argumentation och att bedöma frågor korrekt och noggrant, blir vägen mot rättvisa, förståelse och fred möjlig.

Slutsats:
Troende-bias påminner oss om att människans sinne, i stället för att söka sanningen, ofta försöker bekräfta sina egna övertygelser. Frihet från denna bias är frihet från självbedrägeri, och det är det första steget i att omvandla verkligheten till sanning.