På engelska: Ostrich Effect
I denna bild befinner sig en person i en öken med huvudet nedstucket i sanden. Öknen symboliserar en verklighet som man inte kan fly ifrån. Att gömma sig från den är bara tillfälligt, solen fortsätter att skina och sanningen finns kvar.
Definition:
Strutseffekten uppstår när människans sinne medvetet undviker verkligheten för att slippa obehaglig oro eller rädsla. I denna felslutstyp gömmer sig personen, likt en struts som sticker huvudet i sanden, från obekväm information och låtsas att faran har försvunnit.
Förklaring och funktion:
En gammal legend säger att när en struts blir rädd, stoppar den huvudet i sanden för att hålla sig trygg från fara. Denna bild är en passande metafor för människans sinne som, när det inte vill se eller veta något, medvetet ignorerar det. Strutseffekten är det medvetna valet att förbli okunnig, att undvika kunskap för att bevara ett ögonblicks lugn, även till priset av större misstag och tyngre konsekvenser i framtiden.
Bakgrund (psykologi):
Dan Galai och Orly Sade, professorer vid Hebreiska universitetet i Jerusalem, introducerade denna term för första gången år 2006. I sin studie av investerares beteende fann de att när aktiemarknaden utvecklas dåligt undviker många människor att titta på finansiella nyheter för att slippa ångest. Men detta undvikande minskar inte ångesten, utan berövar personen möjligheten att fatta informerade beslut.
Mental mekanism och konsekvens:
På en omedveten nivå antar människans sinne att ”att inte se = att inte finnas”. Därför tenderar det att gömma sig när rädsla eller känslor av hjälplöshet uppstår. Men detta gömmande är en form av kapitulation, inte lugn. Strutseffekten verkar skona personen från konfrontation, men i verkligheten bryter den ned människan inifrån och tar ifrån henne förmågan till omdöme och närvaro.
Exempel från verkliga livet:
1. På arbetsplatsen: En person som undviker att uttrycka sin åsikt på möten av rädsla för konflikt fastnar i strutseffekten.
2. I personliga relationer: Någon som förblir tyst i stället för att föra ett ärligt samtal för att undvika spänningar begraver i praktiken huvudet i sanden och låter missförståndets rot växa djupare.
3. I den privata ekonomin: En person som undviker att titta på stora räkningar eller kontrollera ett lågt kontosaldo berövar sig i praktiken möjligheten att förbättra den svåra situation som de befinner sig i.
I alla dessa exempel löser det inte problemet att inte se det, det trycker bara ned det inåt så att det förvärras och senare återkommer med större kraft.
Här bör man notera att…
Strutseffekten syns ofta tydligare hos ”goda” och välmenande människor, alltså hos dem som inte vill att någon ska bli sårad eller att en relation ska bli ansträngd. Men denna överdrivna artighet har en mörk sida, eftersom artig passivitet ibland kan orsaka mer skada än tydlighet eller kritik.
Varför är detta felslut farligt?
- Eftersom det skiljer sinnet från verkligheten och förvandlar personen till någon passiv och ängslig.
- Med strutseffekten fattas beslut på grundval av okunskap i stället för kunskap.
- I mänskliga relationer leder detta felslut till ineffektivitet. Långvarig tystnad ersätter konstruktiv dialog, och när man inte ser verkligheten sådan den är blir problemen mer komplicerade och situationen försämras.
Hur kan vi känna igen det och rätta till det?
När vi fattar beslut bör vi ställa oss några enkla frågor:
– Finns det någon information som jag medvetet har ignorerat?
– Varför vill jag inte veta det?
– Är jag rädd för att veta, eller undviker jag att se fakta?
Om ditt svar är ”jag orkar inte hantera en konflikt” är strutseffekten sannolikt verksam.
Sättet att korrigera den är att möta verkligheten och se den, även när det gör ont.
Koppling till klok utbildning:
Klok utbildning(Wise Education), som den andra paragrafen i artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kräver och som den Sanna Filosofin tillhandahåller, tränar oss att se verkligheten sådan den är, inte sådan vi önskar att den vore. En vis människa flyr inte från verkligheten, eftersom hon vet att det endast är genom att se och förstå den som hon kan omvandla verkligheten till sanning. Så länge en människa springer bort från verkligheten förblir hon dess fånge, men när hon medvetet ser och förstår den får hon förmågan att förändra den. Klok utbildning är modets praktik att se, att se lidande, att se rädsla och att se sig själv, så att en mänsklig och befriande sanning kan växa fram ur en verklighet som annars är omöjlig att acceptera.[1]
Slutsats:
Strutseffekten är sinnets flykt från att möta verkligheten för att bevara sitt lugn. Men ett lugn som föds ur okunskap kan inte bestå.
För att befria oss från denna mentala fälla måste vi fråga oss:
”Kommer min tystnad av att jag söker lugn, eller av rädsla?”
Det är först med denna enkla fråga som människan lyfter huvudet ur okunnighetens sand och tar ett steg mot medvetenhet med öppna ögon.
[1] B. Azadfar, Volym Ett – Visdom vårt hopp, kap. 6, s. 140–141. Se även artikeln “Det märkliga förhållandet mellan verklighet och sanning”, s. 4–5.