Filosofisk betydelse:
I sann filosofi är ett fenomen seriöst när det kan ta emot ett frågeord – som vad, vilken, när, var, varför eller hur – och ge ett logiskt svar på den formulerade frågan.
Ett seriöst fenomen liknar en kökssvamp: den absorberar rimliga frågor och, när man trycker på den (genom vetenskapliga metoder), släpper ifrån sig rationella svar.
Vetenskap och vetenskaplig metod fungerar alltså som det tryck som krävs för att få ett seriöst fenomen att tala.
Att formulera en genomtänkt fråga är det första steget i att ”seriösifiera” ett ämne. Nästa steg är att besvara frågan inom samma begreppsram.
Etymologisk betydelse:
Ordet ”seriös” kommer från franskans sérieux, som i sin tur härstammar från det senlatinska seriosus, besläktat med serius, vilket betyder tung eller allvarlig.
Samband mellan filosofi och etymologi:
Det filosofiska och det språkliga möts här på ett avgörande sätt:
När ett fenomen kan bära meningsfulla frågor och besvara dem rationellt, blir det tyngre – inte bara i innehåll utan också i betydelse.
Frågorna gör det allvarligt. De ger det vikt. Därför är det just frågornas närvaro som gör ett fenomen seriöst – i tanke, i språk och i handling.