På engelska: The Bias Blind Spot
Definition:
Partiskhetens blinda fläck uppstår när en person lätt känner igen partiskhet och förutfattade meningar hos andra, men inte förmår se dem hos sig själv. Sinnet uppfattar sina egna fel som logiska och berättigade, medan det etiketterar exakt samma fel hos andra som partiska.
Förklaring och funktion:
Vid denna bias skiljer en person mellan sina egna ”goda intentioner” och ”andras beteenderesultat”. Därför uppfattar de sina egna handlingar som rättvisa medan de etiketterar andras handlingar. Detta fenomen förekommer hos nästan alla människor och har ingen koppling till intelligens eller utbildningsnivå.
Klassiskt exempel:
I det berömda experimentet med den ”osynliga gorillan” misslyckas många människor med att lägga märke till en person i gorilladräkt medan de räknar passningar. Detta exempel visar att människan förbiser delar av verkligheten även i de enklaste situationerna, än mindre i mer komplexa mentala biaser.
Mental mekanism och konsekvens:
Sinnet bedömer andras beteende genom att titta på dess yttre uttryck, men bedömer sitt eget beteende genom att hänvisa till sina intentioner.
Som ett resultat ser en person inte sina egna biaser och motsätter sig återkoppling, lärande eller kritik.
Detta motstånd kan undergräva kvaliteten på beslutsfattandet och försvåra samarbetet med andra.
Exempel från verkliga livet:
1. Politik:
Peter kallar korrekta kritiska synpunkter på hans favoritparti för ”partiska”, men anser analyser som stämmer överens med hans övertygelser vara giltiga, även när de är svaga eller ologiska.
2. Ekonomi:
Maria antar att forskning som motsäger hennes ekonomiska övertygelser är ”ovetenskaplig”, men accepterar forskning som bekräftar hennes syn utan granskning.
3. Forskning:
David lyfter fram data som bekräftar hans hypotes och betecknar motsägande data som ”urvalsfel”.
4. Vardagsliv:
Anna betraktar logiska invändningar mot hennes föredragna ståndpunkt som ”missförstånd från andra”, snarare än möjligheten att hennes egen ståndpunkt kan vara felaktig.
Här bör man notera att…
1. Sinnet döljer sina egna fel för att bevara en positiv självbild.
2. Bias verkar ofta omedvetet, vilket gör den svår att upptäcka.
3. Dialog blir fruktlös när varje sida bara anklagar den andra i stället för att granska sig själv.
Varför är denna bias farlig?
- Den berövar en person förmågan att kritisera sina egna tankar, sitt tal och sitt beteende, och skapar motstånd mot lärande och omlärning.
- Den leder till orättvisa bedömningar inom politik, ekonomi och vardagsliv.
- Den stör samarbete, vänskap och konstruktiv dialog.
- Den fångar en person i en cykel av falsk tillförsikt i sina egna omdömen och dömer dem att upprepa sina misstag.
Hur kan vi känna igen den och hantera den?
För att identifiera den bör vi fråga oss själva:
– ”Bedömer jag riktigheten i mitt omdöme utifrån bevis och logik, eller antar jag att jag är opartisk bara för att jag hade goda avsikter?”
– ”Om en annan person hade agerat på samma sätt, skulle jag inte kalla det partiskhet?”
– ”Beror mitt obehag inför en kritik på att kritiken är orättvis, eller på min ovilja att erkänna mitt eget misstag?”
Det lämpliga tillvägagångssättet är detta: Innan vi bedömer andras partiskhet bör vi granska vår egen beslutsprocess och be kunniga personer att granska våra omdömen opartiskt.
Koppling till klok utbildning:
Klok utbildning(Wise Education), så som den krävs i artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, lär att människan först måste känna igen sina egna mentala filter och se verkligheterna sådana de är, inte sådana hon antar att de borde vara.
Den som har en aktiv partiskhetens blinda fläck förlorar förmågan till förståelse, tolerans och samarbete och mister möjligheten till konstruktiv dialog.
Att känna igen sina egna partiskheter är det första villkoret för att uppnå intellektuell rättvisa och för att leva i fred med andra människor och med naturen.
Slutsats:
Partiskhetens blinda fläck påminner oss om att en människa ser sina egna fel som mindre än de i själva verket är. Hon ser bristerna, men inte i sig själv, bara i andra. Hon kan påpeka andras tillkortakommanden, men har liten vilja att överväga möjligheten till brister i sig själv.
Frihet från denna bias är ett avgörande steg mot att se verkligheten och komma närmare sanningen.