På engelska: Overconfidence Effect
Definition:
Överkonfidenseffekten uppstår när en persons tilltro till sina omdömen och förmågor överstiger deras verkliga noggrannhet eller skicklighet. I detta tillstånd ersätter känslan av att ha ”rätt” eller vara ”under kontroll” en realistisk bedömning av den egna förmågan, och sinnet skapar en överdriven bild av sig självt.
Förklaring och funktion:
Daniel Kahneman anser att överkonfidenseffekten är en av de farligaste kognitiva biaserna, eftersom det mänskliga omdömet är mycket sårbart för den. Denna bias visar sig vanligtvis i tre former:
1. Överskattning: Personen tror att deras förmågor är större än de faktiskt är.
2. Överprecision: Personen överskattar noggrannheten i sina förutsägelser och analyser.
3. Överplacering : Personen antar att de tillhör de ”översta tio procenten” av samhället när det gäller intelligens, moral eller skicklighet.
Denna ogrundade känsla av visshet gör att personen underskattar risker, ignorerar varningar och tror att de inte behöver andras råd eller expertis.
Klassiskt exempel:
I en välkänd studie uppgav 93 procent av amerikanska förare att de körde ”bättre än genomsnittet”, ett påstående som är statistiskt omöjligt.
Detta exempel visar hur starkt människans sinne kan skapa en overklig men ändå övertygande bild av sin egen förmåga.
Mental mekanism och konsekvens:
För att minska ångest och bevara en positiv självbild tenderar sinnet att övervärdera sig självt.
Som ett resultat:
- Personen ignorerar varningar.
- De uppskattar sannolikheten för fel som mycket lägre än den faktiskt är.
- De beräknar den tid och energi som krävs för uppgifter som lägre än de verkliga nivåerna, och på grund av sin överkonfidens misslyckas deras planer.
Dessa mönster ligger till grund för många av mänsklighetens stora misstag, från katastroferna Titanic och Tjernobyl till ledningsmissar och kostsamma politiska beslut.
Exempel från verkliga livet:
1. Finans:
Flera år i rad med vinst på börsen har fått Maria att tro att hon har en ”särskild skicklighet” i investeringar. Hon placerar en stor del av sitt kapital i en högriskaktie utan att analysera riskerna och lider en stor förlust.
2. Politik:
David är så säker på sitt eget omdöme att han ignorerar expertråd och fattar ett beslut som får omfattande sociala konsekvenser.
3. Universitet:
Alexander anser sig vara mycket intelligent och studerar inte tillräckligt inför en viktig tentamen, och får sedan, i strid med sina förväntningar, en av klassens lägsta betyg.
4. Vardagsliv:
Sofia är så övertygad om att hennes partner ”aldrig kommer att lämna henne” att hon ignorerar hans varningar, och genom sitt beteende driver honom till att avsluta relationen.
Här bör man notera att…
- Överkonfidens åtföljs alltid av en inre känsla av visshet snarare än av faktiska bevis.
- Denna bias hindrar en person från att se sina egna begränsningar och får henne att tolka kritik som ett hot eller en förolämpning.
- Många stora misslyckanden har börjat med känslan ”Jag kan inte ha fel.”
Varför är denna bias farlig?
- Den ökar sannolikheten för fel och döljer riskerna.
- Den öppnar dörren för andra kognitiva biaser.
- Den gör en person okänslig för varningar, kritik och objektiva realiteter.
- Inom politik, ekonomi, forskning och vardagsliv kan den leda till skadliga konsekvenser.
Hur kan vi känna igen den och hantera den?
För att identifiera den bör vi fråga oss själva:
– ”Är mitt självförtroende i min förmåga baserat på verklig erfarenhet eller bara på en inre känsla?”
– ”Om en annan person hade agerat på samma sätt, skulle jag inte betrakta det som ett orimligt risktagande?”
– ”Ignorerar jag expertkritik därför att jag tror att jag ’vet bättre’?”
Det lämpliga tillvägagångssättet är detta: Vi bör granska yttre bevis, rådgöra med experter och ta möjligheten till fel lika seriöst som möjligheten till framgång.
Koppling till klok utbildning:
Klok utbildning(Wise Education), så som den krävs i artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, betonar noggrann iakttagelse, realism och kognitiv ödmjukhet. Ett tränat sinne strävar efter att observera alla aspekter av ett fenomen med precision för att kunna skapa en fullständig bild av det. Därefter delar det denna till synes fullständiga bild med andra för att försäkra sig om att ingenting har förbisedes. Först efter denna bekräftelse förbereder det sig för att bemöta fenomenet och fatta beslut om det. Denna metod är vad vi kallar klokt resonerande.
Slutsats:
Överkonfidenseffekten visar att en känsla av säkerhet inte alltid är ett tecken på riktighet. Utan klok utbildning uppstår en falsk känsla av visshet som blir en fälla som leder människan in i olika former av kris. När en person bedömer sina förmågor realistiskt blir besluten mer logiska, mer precisa och mer rättvisa.