På engelska: Pro-innovation bias
Definition:
Innovationsförskjutning är en kognitiv bias där människans sinne överdriver fördelarna med en innovation eller en ny produkt och samtidigt förbiser dess begränsningar, risker och negativa konsekvenser.
I detta tillstånd utgår personen ifrån att allt som är nytt måste vara bra, nödvändigt och lämpligt för alla, även när det inte finns tillräckliga belägg för en sådan bedömning.
Förklaring och mental funktion:
För att bevara en känsla av framsteg och kontroll tenderar människans sinne att uppfatta ”nyhet” som ett tecken på ”förbättring”. Denna tendens förstärks av flera mekanismer:
- Innovationens haloeffekt: ord som ”ny” eller ”innovativ” skapar ett positivt intryck.
- Rädsla för att hamna efter: personen utgår från att det är detsamma som att bli lämnad på efterkälken om hen avvisar en innovation.
- Överdriven marknadsföring: företag lyfter fram några få mindre förändringar och skapar i mottagarens sinne intrycket av ett ”stort framsteg”.
- Mental förenkling: sinnet föredrar att tolka små skillnader som stora förändringar.
Mental mekanism och kognitivt resultat:
a) Mental mekanism:
- Sinnet lyfter fram bevis som bekräftar en innovations överlägsenhet och bortser från bevis som talar emot den.
- Små likheter kan tolkas som ”betydande framsteg”.
- Känslan av att gå framåt gör att entusiasm väger tyngre än rationell utvärdering.
b) Resultat:
- Hastiga och kostsamma beslut, till exempel att gång på gång köpa nya versioner av produkter.
- Att tekniska, säkerhetsmässiga eller miljömässiga risker förbises.
- En ökning av elektronikavfall och ett ökat tryck på naturresurserna.
- Att ineffektiva val försvaras på grund av en mental bindning till ”nyhet”.
Exempel från verkligheten:
1. Smartphones:
Många människor köper den nya mobilmodellen varje år, även när skillnaden mot den föregående versionen är mycket liten.
2. Prognoser om kärnenergi:
På 1950- och 60-talen antogs det att kärnenergi snart skulle ersätta alla fossila bränslen, men dess begränsningar och risker förbisågs.
3. Den papperslösa världen:
Vissa chefer på 1980-talet trodde att när allt blev digitalt skulle papper försvinna, en förutsägelse som aldrig slog in.
4. Misslyckade innovationer:
Många uppfinningar blev aldrig en del av vardagslivet, men innovationsförskjutning gör att detta faktum framstår som oviktigt.
5. Hastigt införande av ledningsverktyg:
Chefer som använder en metod eller programvara enbart för att den är ”ny”, utan att bedöma om den passar deras organisation eller ens är nödvändig.
Här bör man notera att …
- Nytt betyder inte nödvändigtvis bättre.
- Varje innovation har begränsningar och risker vid sidan av sina fördelar, och dessa måste granskas noggrant.
- Många innovationer, trots omfattande reklam, får aldrig någon verklig plats i människors liv.
- Små skillnader presenteras ofta som stora framsteg.
Varför är denna bias farlig?
- Den leder till överdriven konsumtion och höga ekonomiska kostnader.
- Den skapar betydande miljökonsekvenser.
- Den orsakar fel i såväl individuellt som organisatoriskt beslutsfattande.
- Den blockerar vägen för rationell kritik och får varje rimlig fråga att framstå som ett ”motstånd mot framsteg”.
Hur kan vi känna igen den och bemöta den?
För att känna igen denna bias kan vi fråga oss själva:
– Uppfyller denna innovation verkligen mina behov, eller är den bara ”ny”?
– Är skillnaderna jämfört med den tidigare versionen meningsfulla?
– Är kostnaderna rimliga i förhållande till fördelarna?
– Har jag tagit reda på vilka risker och begränsningar den har?
– Har rädslan för att hamna efter påverkat mitt omdöme?
Ett lämpligt svar kan vara:
- Att noggrant granska våra faktiska behov innan vi fäster uppmärksamhet vid och tar till oss innovationer.
- Att jämföra den nya produkten på ett rättvist sätt med tidigare och liknande modeller.
- Att förlita oss på oberoende data och bedömningar i stället för enbart reklam.
- Att avvakta tills de inledande problemen med en innovation har blivit tydliga.
- Att rådgöra med specialister för att upptäcka våra mentala blinda fläckar.
Koppling till Klok utbildning:
Klok utbildning (Wise Education), grundad på artikel 26 i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, uppmanar oss att döma utifrån bevis och att stå emot den entusiasm som reklamen skapar.
Att förstå idén om fred mellan människor och mellan mänskligheten och naturen är ett av resultaten av klok utbildning. Att upprätta fred mellan mänskligheten och naturen innebär att varje generation är skyldig att bevara balansen mellan sin rätt att konsumera och naturens rätt att förnya sig. Ett överdrivet uttag av naturresurser rubbar denna balans och berövar kommande generationer deras rätt till ett mänskligt liv.
Att erkänna både fördelarna och begränsningarna hos varje innovation är avgörande för att vi ska kunna agera ansvarsfullt gentemot oss själva, samhället och naturen.
Slutsats:
Innovationsförskjutning visar att människans sinne ibland kan förväxla ”nytt” med ”nyttigt”.
En vis person väger både fördelar och begränsningar innan hen accepterar en innovation, undviker förhastade beslut och låter bevis, snarare än entusiasm, avgöra vägvalet.
Ett sådant förhållningssätt banar väg för val som är rättvisa, hållbara och ansvarsfulla.