På engelska: The Illusory Correlation
Ett klassiskt exempel på den illusionära korrelationen – att se ett falskt samband mellan en slumpmässig detalj och framgång.
Definition:
Illusionär korrelation är en kognitiv bias där människans sinne skapar en inbillad orsakslänk mellan två oberoende fenomen och generaliserar den.
Enkelt uttryckt antar vi ibland att samtidiga eller liknande händelser är förbundna med varandra, även när det inte finns någon verklig koppling mellan dem.
Förklaring och mental funktion:
För att bevara en känsla av kontroll och förutsägbarhet tenderar sinnet att hitta mönster och mening i varje händelse. Denna benägenhet gör att vi föreställer oss ett orsakssamband mellan fenomen som bara har inträffat samtidigt.
- Minnesbias: hjärnan minns dramatiska eller nyligen inträffade händelser lättare och uppfattar dem därför som viktigare än vardagliga händelser.
- Behov av trygghet: människan fruktar oordning och slump, så genom att konstruera en inbillad koppling mellan fenomen vinner hon en känsla av lugn och kontroll.
Mental mekanism och kognitivt resultat:
a) Mental mekanism:
När två händelser lagras nära varandra i minnet, konstruerar sinnet automatiskt en koppling mellan dem. Varje gång denna samtidighet upprepas blir den mentala förbindelsen starkare.
b) Resultat:
Stereotyper och fördomar: sinnet drar en slutsats om en hel grupp utifrån beteendet hos bara några få individer.
Vidskepelse och magiskt tänkande: tron att en viss handling kan framkalla ett önskat eller icke önskat resultat.
Felaktig analys i beslutsfattande: fokus hamnar på sällsynta och uppseendeväckande händelser, medan vanliga och återkommande händelser förbises.
Exempel från verkligheten:
1. En resa till Paris:
Efter några obehagliga möten i tunnelbanan och på restauranger drar David slutsatsen att ”parisare är otrevliga”, samtidigt som han bortser från dussintals positiva upplevelser.
2. En fotbollstränare:
Han tror att ett visst träningsställ gör att hans lag vinner. Hans sinne har skapat en fiktiv koppling mellan två oberoende händelser: träningsstället och segern.
3. En dålig dag:
Efter att ha underkänts på en tenta en onsdag börjar Sarah tro att just denna veckodag är olycksbringande för henne.
4. Mediedriven rasism:
När medier lyfter fram nationalitet eller hudfärg i rapporteringen om ett brott, kopplar publikens sinne denna egenskap till gärningen, och fördomar växer fram.
5. Den klassiska studien från 1967 av Loren Chapman:
Deltagare som analyserade data uppfattade samband mellan personlighetsegenskaper och beteenden som i verkligheten inte fanns. Denna forskning visade att sinnet söker samband även i slumpmässiga data.
Här bör man notera att …
- Samtidigheten mellan två händelser betyder inte att de hänger ihop.
- Att vi ofta minns en händelse är inte nödvändigtvis ett bevis på en verklig relation mellan den och andra händelser; sinnet minns den helt enkelt lättare, inte för att det finns en genuin koppling.
- För att undkomma förvirring föredrar sinnet att se ett ordnat mönster i varje oordning, så att världen känns begriplig, även om detta mönster inte är mer än en skapelse av den egna fantasin.
Varför är denna bias farlig?
- Den leder till att etniska, religiösa och könsbaserade fördomar uppstår.
- Den snedvrider vetenskaplig och medial analys.
- Den göder vidskepelse, kollektiva rädslor och orättvisa beslut.
- Den gör att vi bara lägger märke till bekräftande bevis och förbiser motsägande bevis.
Hur kan vi känna igen den och bemöta den?
För att känna igen denna bias kan vi fråga oss själva:
– Har jag tillräckliga statistiska belägg för att motivera detta samband?
– Lägger jag bara märke till de fall som bekräftar min övertygelse?
– Har jag också tagit motstridiga exempel i beaktande?
Ett lämpligt svar kan vara:
- Att undersöka fenomen oberoende av varandra och med tålamod, innan vi fäller en snabb dom om något påstått samband.
- Att vända sig till vetenskapliga data och verklig statistik i stället för till personliga minnen.
- Att aktivt leta efter motexempel för att neutralisera sinnets förutfattade meningar.
- Att samtala med kunniga personer för att upptäcka blinda fläckar i vårt eget omdöme.
Koppling till Klok utbildning:
Klok utbildning (Wise Education), grundad på artikel 26 i den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, uppmanar oss att döma utifrån bevis och att befria oss från illusionen av falska samband mellan fenomen.
Ett outbildat sinne drar generella slutsatser utifrån några få begränsade erfarenheter, medan ett utbildat sinne frågar sig:
”Är detta samband verkligt, eller en skapelse av min fantasi?”
En vis person skiljer mellan samtidighet och orsakssamband och avstår från att fälla en dom tills det finns tillräckliga data.
Slutsats:
Biasen illusionär korrelation påminner oss om att sinnet, i sitt sökande efter mening, ibland skapar betydelser som i sig är meningslösa. Men när vi accepterar fantasi i stället för verklighet skadas både rättvisa och sanning.
Klok utbildning lär oss att mäta fenomen och händelser med hjälp av bevis snarare än känslor, och att avstå från att döma människor och världen tills vi är säkra på att de samband vi uppfattar verkligen är äkta.