På engelska: Fallacy of Four Terms
När en syllogism använder fyra termer i stället för de tre logiska (mindre, större och mellan), går den logiska kopplingen mellan premisserna och slutsatsen förlorad. Detta fel uppstår vanligtvis när ett ord används med två olika betydelser eller när en ny term införs.
Definition:
I en giltig syllogism måste det finnas exakt tre termer. Fyratermersfelslutet uppstår när:
- Ett ord används med olika betydelser i varje premiss (tvetydighet eller dubbeltydighet).
- Eller en ny term införs som bryter sambandet mellan premisserna och slutsatsen.
- Som ett resultat verkar argumentet logiskt men är ogiltigt. Till exempel:
”Varje stjärna har ljus.
En filmstjärna har också ljus.
Alltså är en filmstjärna samma sak som en himlakropp.”
Här bör man notera att ordet ”stjärna” i den första premissen betyder en himlakropp, medan det i den andra betyder en berömd person inom film. Denna betydelseförskjutning ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
Den typiska strukturen för detta felslut:
- Första premissen: Alla A är B.
- Andra premissen: Alla C är D.
- Slutsats: Därför är alla A D.
På ytan verkar det finnas tre termer, men eftersom B och C är skilda slutar syllogismen med fyra termer.
Exempel från verkliga livet:
1. Ett klassiskt exempel inom logiken:
”Varje lag måste följas.
Lagen om energins bevarande är en vetenskaplig princip.
Alltså måste lagen om energins bevarande följas.”
Här bör man notera att ordet ”lag” i den första premissen betyder en social regel eller förordning, medan det i den andra betyder en vetenskaplig princip. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
2. Inrikespolitik:
”Demokrati betyder folkets styre.
Idag hålls val.
Alltså är demokratin upprättad.”
Här bör man notera att ordet ”demokrati” i den första premissen betyder folkets verkliga suveränitet över sitt öde, medan det i den andra endast betyder att val hålls. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig. Dessutom uppnås sann demokrati inte enbart genom röstning; den kräver också visa och välutbildade kandidater, i enlighet med artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, så att väljarnas rättigheter inte kränks.
3. I medierna:
”Varje nyhet som är verklig är värd att lita på.
Varje nyhet som publiceras av statliga medier är verklig.
Alltså är varje nyhet som publiceras av statliga medier värd att lita på.”
Här bör man notera att ordet ”verklig” i den första premissen betyder att överensstämma med den yttre verkligheten, medan det i den andra betyder officiell publicering av statliga medier. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
4. I familjen:
”Den som bryr sig om sitt barn skickar det till skolan.
Du skickar inte ditt barn till en privatskola.
Alltså är du inte omtänksam.”
Här bör man notera att ordet ”skola” i den första premissen betyder formell utbildning i allmänhet, medan det i den andra är begränsat till privatskola”. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer i stället för tre, så argumentet är ogiltigt.
5. Inom PR och reklam:
”Varje autentisk produkt måste ha ett historiskt ursprung.
Detta varumärke är känt för sina råvarors autenticitet.
Alltså har detta varumärke ett historiskt ursprung.”
Här bör man notera att ordet ”autenticitet” i den första premissen betyder ålder och historiska rötter, medan det i den andra syftar på kvaliteten eller renheten hos råvarorna. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
6. Inom ekonomi:
”Varje investering måste vara lönsam.
Investering i utbildning är mycket fördelaktig.
Alltså måste utbildning ge pengar.”
Här bör man notera att ordet ”lönsamhet” i den första premissen betyder ekonomisk avkastning, medan det i den andra betyder social och moralisk nytta. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
7. Inom vetenskap och teknik:
”Varje teori måste stödjas av empiriska bevis.
Någon har en teori om sin nya film.
Alltså stöds hans teori av empiriska bevis.”
Här bör man notera att ordet ”teori” i den första premissen betyder en vetenskaplig modell baserad på bevis, medan det i den andra betyder en gissning eller personlig åsikt. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
8. På arbetsplatsen:
”Varje god anställd måste vara punktlig.
Han är känd för sin punktlighet i offentliga tal.
Alltså är han en god anställd.”
Här bör man notera att ordet ”punktlighet” i den första premissen betyder att komma i tid och hålla arbetstider, medan det i den andra betyder att hålla tidsramar i tal eller program. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
9. På sociala medier:
”Allt som är viktigt måste uppmärksammas.
Allt som trendar på internet är viktigt.
Detta rykte trendar på internet.
Alltså måste detta rykte uppmärksammas.”
Här bör man notera att ordet ”viktigt” i den första premissen betyder verkligt värde och konkret betydelse, medan det i den andra betyder tillfällig popularitet eller synlighet på nätet. Denna förändring i betydelse ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.
Varför är detta felslut farligt?
- Fördoldhet: Felet döljer sig i språklig tvetydighet och är svårt för allmänheten att upptäcka.
- Störning av dialogen: Tvetydiga ord avleder diskussionen från dess huvudsakliga spår.
- Politiskt och reklammässigt missbruk: Stora begrepp som ”frihet”, ”rättvisa” eller ”demokrati” förvandlas till verktyg för bedrägeri genom förändringar i betydelsen.
Hur kan vi känna igen det och bemöta det?
Kontrollera om orden i premisserna och slutsatsen används i exakt samma betydelse, och fråga sedan:
– ”Har detta ord en eller flera användningar?”
– ”Är dess betydelse densamma överallt och i alla användningar?”
– ”Har det fått en ny betydelse i var och en av dina premisser?”
Ett lämpligt svar kan vara: ”I ditt argument används ett ord i två olika betydelser. Denna förskjutning ger syllogismen fyra termer, så slutsatsen är ogiltig.”
Slutsats:
Fyratermersfelslutet visar att språklig precision är grunden för logiskt tänkande. De praktiska aspekterna av varje ord inom varje område måste definieras tydligt, och dess betydelse i varje sammanhang måste vara helt klar [1]. Om ords betydelse förändras mellan olika sammanhang förlorar argumentet sin giltighet och glider från resonemang till felslut. Att känna igen fyratermersfelslutet hjälper oss att undvika att luras av språkliga trick och säkerställer att begrepp som ”demokrati” eller ”frihet” används i sin exakta mening, i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna, snarare än på ett förvrängt eller propagandistiskt sätt.
[1] Den sanna filosofin, till skillnad från den akademiska filosofin, bygger på tydliga definitioner av begrepp. Detta synsätt skiljer inte bara mellan ”lag” i fysiken och ”lag” i samhället, utan förhindrar också genom en tydlig åtskillnad mellan ”lag” och ”icke-lag” missbruket av termen ”lag”, på samma sätt som det skiljer sann demokrati från enbart röstning vid valurnorna eller majoritetens tyranni. Att förstå den sanna filosofin hjälper oss att förebygga sådana missbruk och säkerställer att de mänskliga rättigheterna upprätthålls på rätt sätt.