På engelska: Illicit Minor Fallacy
Felslutet om otillåten minor uppstår när man i en premiss endast hänvisar till en del av en grupp, men i slutsatsen felaktigt uttalar sig om hela gruppen.
Definition:
Detta felslut uppstår när den mindre termen [1] i den mindre premissen nämns endast delvis (till exempel med uttrycket ”vissa av…”), men i slutsatsen behandlas samma grupp som universell. I ett sådant fall överskrider slutsatsen premissernas räckvidd och syllogismen blir ogiltig, eftersom ett omdöme om en del av en grupp obefogat utvidgas till hela gruppen. Detta kallas felslutet om otillåten minor. Till exempel:
”Alla kroppsbyggande idrottare är friska. [Större premiss]
Vissa elever på denna skola är kroppsbyggande idrottare. [Mindre premiss]
Alltså är alla elever på denna skola friska. [Slutsats]”
Här bör man notera att ”eleverna på denna skola” är den mindre termen. I den mindre premissen nämns denna grupp endast delvis, vilket innebär att påståendet avser ”vissa” elever, inte alla. I slutsatsen däremot behandlas samma grupp som universell, och egenskapen ”att vara frisk” tillskrivs ”alla” elever. Detta är ett obefogat språng från det särskilda till det allmänna, vilket gör resonemanget ogiltigt och är ett tydligt exempel på felslutet om otillåten minor.
Nu när vi har sett hur denna typ av resonemang blir ogiltigt, och vi kommer att möta fler exempel nedan, är det först hjälpsamt att förstå hur en giltig syllogism ser ut – något som felslutet om otillåten minor inte uppnår.
I en giltig syllogism gäller att om subjektet i slutsatsen (den mindre termen) används universellt, måste det också anges universellt i den mindre premissen. Om premissen endast hänvisar till ”vissa” medlemmar av en grupp, kan man inte dra en universell slutsats om ”alla”. Till exempel:
”Alla medlemsstater i Förenta nationerna är skyldiga att följa dess stadga.
Alla europeiska länder är medlemsstater i Förenta nationerna.
Alltså är alla europeiska länder skyldiga att följa FN-stadgan.”
Här bör man notera att ”europeiska länder” är den mindre termen, som används universellt både i den mindre premissen och i slutsatsen. I den mindre premissen anges att ”alla europeiska länder är medlemsstater i Förenta nationerna”, och i slutsatsen görs bedömningen på samma sätt universellt om samma grupp. Den större termen, ”att vara skyldig att följa FN-stadgan”, anges också universellt i den större premissen. Därmed överskrider ingen av termerna premisserna, och slutsatsens räckvidd är exakt förenlig med dem. Av denna anledning är detta en giltig syllogism.
Den typiska strukturen för detta felslut:
1. Större premiss: Alla M är P.
2. Mindre premiss: Vissa S är M.
3. Slutsats: Alltså är alla S P.
Exempel från verkliga livet:
1. Inom politiken:
”Alla diktatorer är farliga. [Större premiss]
Vissa ledare i Region A är diktatorer. [Mindre premiss]
Alltså är alla ledare i Region A farliga. [Slutsats]”
Här bör man notera att ”ledarna i Region A” endast nämns delvis i den mindre premissen, men i slutsatsen tillämpas det obefogat på alla ledare. Ett sådant resonemang kan användas som förevändning för att misskreditera eller sanktionera ett helt land.
2. Inom media och reklam:
”Alla nyheter från en officiell källa är tillförlitliga. [Större premiss]
Vissa rapporter på denna kanal kommer från en officiell källa. [Mindre premiss]
Alltså är alla rapporter på denna kanal tillförlitliga. [Slutsats]”
Här bör man notera att den mindre premissen endast hänvisar till det officiella ursprunget för vissa rapporter, men i slutsatsen framställs alla rapporter på kanalen som tillförlitliga. Detta felslut är ett verktyg för att vinna allmänhetens förtroende för en mediekanal som också kan publicera falska nyheter.
3. Inom utbildning:
”Varje hårt arbetande person är framgångsrik. [Större premiss]
Vissa elever på denna skola arbetar hårt. [Mindre premiss]
Alltså är alla elever på denna skola framgångsrika. [Slutsats]”
Här bör man notera att den mindre premissen endast hänvisar till fliten hos vissa elever på skolan, men i slutsatsen framställs alla elever som framgångsrika.
Detta är en otillåten utvidgning av den mindre termen, vilket gör argumentet ogiltigt. Ett sådant felslut kan användas i utbildningsreklam eller av skolledningar för att ge en idealiserad och orealistisk bild av alla elever.
4. Inom konsumentekonomi:
a) ”Alla ekologiska produkter är hälsosamma och ofarliga. [Större premiss]
Vissa produkter av detta märke är ekologiska. [Mindre premiss]
Alltså är alla produkter av detta märke hälsosamma och ofarliga. [Slutsats]”
Här bör man notera att den mindre premissen endast hänvisar till den ekologiska karaktären hos vissa produkter av märket, men i slutsatsen framställs alla dess produkter som hälsosamma och ofarliga. Detta är en otillåten utvidgning av den mindre termen, vilket gör argumentet ogiltigt. Ett sådant felslut ses ofta i livsmedelsreklam och marknadsföring, där företag framhäver en begränsad positiv egenskap (det faktum att vissa produkter är ekologiska) för att skapa en positiv bild av hela varumärket och övertyga konsumenter att köpa alla deras produkter.
b) ”Alla läkemedel från detta företag är effektiva. [Större premiss]
Vissa produkter från detta företag är läkemedel. [Mindre premiss]
Alltså är alla produkter från detta företag effektiva. [Slutsats]”
Här bör man notera att ”produkterna från detta företag” är den mindre termen. I den mindre premissen hänvisas endast till en del av dessa produkter, nämligen ”vissa produkter från detta företag är läkemedel”. I slutsatsen däremot behandlas samma grupp som universell och egenskapen ”att vara effektiv” utvidgas till alla företagets produkter. Detta är en otillåten utvidgning av den mindre termen, vilket gör resonemanget ogiltigt. Ett sådant felslut kan användas i farmaceutisk och kommersiell reklam, där ett företag förlitar sig på effektiviteten hos några få läkemedel för att skapa en allmän och positiv bild av alla sina produkter.
5. I vardagslivet:
a) ”Varje utländsk godis är utsökt. [Större premiss]
Vissa godisar i detta konditori är utländska. [Mindre premiss]
Alltså är alla godisar i detta konditori utsökta. [Slutsats]”
Här bör man notera att den mindre premissen endast hänvisar till det utländska ursprunget för vissa godisar i konditoriet, men i slutsatsen framställs alla dess godisar som utsökta. Detta är en otillåten utvidgning av den mindre termen, vilket gör argumentet ogiltigt. Ett sådant felslut kan ses i reklam för konditorier eller livsmedelsbutiker, där några få välsmakande utländska produkter framhävs för att skapa intrycket att alla varor som säljs där är utsökta och av hög kvalitet.
b) ”Varje idrottare är frisk. [Större premiss]
Vissa av mina grannar är idrottare. [Mindre premiss]
Alltså är alla mina grannar friska. [Slutsats]”
Här bör man notera att den mindre premissen endast hänvisar till idrottsstatusen hos vissa grannar, men i slutsatsen framställs alla grannar som friska. Detta är en otillåten utvidgning av den mindre termen, vilket gör resonemanget ogiltigt. Ett sådant felslut i vardagslivet kan leda till orealistiska antaganden eller förenklade stereotyper, till exempel den felaktiga uppfattningen att eftersom några få grannar är idrottare, måste alla grannar vara friska.
Varför är detta felslut farligt?
- Obefogad generalisering: En egenskap som endast tillhör en del av en grupp utvidgas till hela gruppen.
- Ett verktyg för politiska och reklamrelaterade syften: Detta felslut kan användas för att misskreditera en grupp eller få en annan att framstå som lovvärd utan giltig orsak.
- Dold vilseledning: Dess till synes logiska form får många att acceptera den falska slutsatsen utan noggrann eftertanke och därmed falla i vilseledningens fälla.
Hur kan vi känna igen det och bemöta det?
Titta på slutsatsen och fråga:
– Har den mindre termen angivits universellt i den mindre premissen, eller endast delvis?
– Använder den mindre premissen ord som ”vissa”, ”några” eller ”flera”, medan slutsatsen använder ”alla” eller ”varje”?
Ett lämpligt svar kan vara: ”Du har utvidgat en egenskap som endast gäller för vissa personer eller saker till att omfatta alla. Detta språng från det särskilda till det allmänna gör ditt resonemang ogiltigt.”
Slutsats:
Felslutet om otillåten minor påminner oss om att ingen slutsats bör gå utöver premisserna. Om en premiss till exempel endast hänvisar till vissa medlemmar av en grupp, kan vi inte dra slutsatsen att alla i den gruppen, eller liknande grupper, delar samma egenskap. Noggrann uppmärksamhet på den mindre termens roll i en syllogism skyddar oss från detta logiska fel och dess sociala och politiska konsekvenser [2].
[1] Den mindre termen i en syllogism är subjektet i slutsatsen. Det är samma grupp eller begrepp som förekommer i den mindre premissen och upprepas i slutsatsen. Till exempel, i syllogismen ”Alla medlemsstater i Förenta nationerna är skyldiga att följa dess stadga / Alla europeiska länder är medlemsstater i Förenta nationerna / Alltså är alla europeiska länder skyldiga att följa FN-stadgan”, är uttrycket ”europeiska länder” den mindre termen, som förekommer både i den mindre premissen och i slutsatsen.
[2] Studiet av felslutet om otillåten minor visar att många stereotyper och former av diskriminering har sitt ursprung i sådana obefogade språng. Den sanna filosofin, till skillnad från den akademiska filosofin, betonar att ingen partiell egenskap någonsin bör generaliseras till en hel grupp. Noggrannhet i betydelsen och omfattningen av begrepp kan förhindra politiskt och propagandistiskt missbruk och bidra till skyddet av de mänskliga rättigheterna samt främjandet av en varaktig fred.