Felslutet om otillåten major

På engelska: Illicit Major Fallacy

Felslutet om otillåten major uppstår när en egenskap eller ett kännetecken som nämns i premissen endast för vissa medlemmar av en grupp felaktigt tillämpas på hela gruppen i slutsatsen.

Definition:
Detta felslut uppstår när den större termen [1] i premisserna endast gäller för en del av en grupp, men sedan oberättigat utvidgas till hela gruppen i slutsatsen. I sådana fall överskrider slutsatsen premissernas räckvidd, vilket gör syllogismen ogiltig eftersom den innebär ett obefogat språng från del till helhet. Detta kallas felslutet om otillåten major. Till exempel:
”Vissa djur kan flyga. [Större premiss]
Alla katter är djur. [Mindre premiss]
Alltså kan alla katter flyga. [Slutsats]”
Här bör man notera att ”att kunna flyga” är den större termen, som i premissen endast avser vissa djur, men i slutsatsen felaktigt tillämpas på alla katter. Detta är ett tydligt exempel på en ogiltig syllogism som uppstår genom en otillåten utvidgning av den större termen.

Nu när vi har sett hur denna typ av resonemang blir ogiltigt och kommer att möta fler exempel nedan, är det först hjälpsamt att förstå hur en giltig syllogism ser ut – något som felslutet om otillåten major inte uppnår.
I en giltig syllogism får slutsatsens räckvidd inte överskrida premissernas. Om en egenskap endast nämns i förhållande till hela eller en del av en grupp, kan den inte tillämpas på en helt annan grupp i slutsatsen. Till exempel:
”Alla människor är dödliga. [Större premiss]
Alla filosofer är människor. [Mindre premiss]
Alltså är alla filosofer dödliga. [Slutsats]”
Här bör man notera att ”att vara dödlig” är den större termen, som anges för alla i den första premissen och förblir densamma i slutsatsen. Dessutom används subjekten ”människor” och ”filosofer” exakt, utan någon oberättigad utvidgning. Detta är alltså en giltig syllogism.

Typisk struktur för detta felslut:

  1. Större premiss: Vissa M är (eller är inte) P.
  1. Mindre premiss: Alla S är M.
  1. Slutsats: Alltså är (eller är inte) alla S P.

Här syftar den större termen ”P” endast på en del av sin kategori i premissen, men tillämpas otillåtet på hela kategorin i slutsatsen. Till exempel:
”Vissa frukter är söta. [Större premiss]
Alla citroner är frukter. [Mindre premiss]
Alltså är alla citroner söta. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara söt” endast avser vissa frukter i premissen, men i slutsatsen felaktigt tillämpas på alla citroner. Detta är ett fall av felslutet om otillåten major, vilket gör syllogismen ogiltig.

Exempel från verkliga livet:

1. Inom politiken:
a) ”Vissa medlemmar i parti A är auktoritära. [Större premiss]
Ingen medlem i parti B tillhör parti A. [Mindre premiss]
Alltså är ingen medlem i parti B auktoritär. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara auktoritär” endast avser vissa medlemmar i parti A i den större premissen, men felaktigt tillämpas på alla medlemmar i parti B i slutsatsen. Denna typ av resonemang kan missbrukas för att misskreditera ett parti och fria ett annat.

b) ”Vissa parlamentsledamöter är oärliga. [Större premiss]
Ingen regeringsminister är parlamentsledamot. [Mindre premiss]
Alltså är ingen minister oärlig. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara oärlig” endast avser vissa parlamentsledamöter i den större premissen, men felaktigt tillämpas på alla ministrar i slutsatsen, vilket antyder att alla ministrar är ärliga. Detta är ett fall av otillåten major, och ett sådant resonemang kan användas för att vilseleda den allmänna opinionen.

c) ”Vissa lyxvaror är dyra. [Större premiss]
Inget färskt bröd är en lyxvara. [Mindre premiss]
Alltså är inget färskt bröd dyrt. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara dyr” endast avser vissa lyxvaror i den större premissen, men i slutsatsen oberättigat tillämpas på allt färskt bröd. Detta felslut kan användas för att vilseleda allmänheten – till exempel kan en inkompetent politiker jämföra bröd med lyxvaror för att antyda att bröd är billigt, medan deras misslyckade politik i verkligheten har gjort bröd och andra nödvändigheter dyrare.

2. Inom utbildning:
a) ”Vissa barn som går i musikundervisning är kreativa. [Större premiss]
Inget av grannens barn går i musikundervisning. [Mindre premiss]
Alltså är inget av grannens barn kreativt. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara kreativ” endast avser vissa barn som deltar i musikundervisning, men i slutsatsen oberättigat tillämpas på alla grannens barn. Detta är ett felaktigt språng från det särskilda till det allmänna, vilket undergräver argumentets giltighet.

b) ”Vissa elever på matematiklinjen är begåvade. [Större premiss]
Ingen elev på humanistiska linjen studerar matematik. [Mindre premiss]
Alltså är ingen elev på humanistiska linjen begåvad. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara begåvad” endast avser vissa matematikstudenter i premissen, men i slutsatsen oberättigat förnekas för alla humanistiska studenter. Denna typ av resonemang kan leda till diskriminering och stereotypisering inom utbildningen, medan talang och förmåga inte är begränsade till något särskilt studieområde.

3. Inom konsumentekonomi:
a) ”Vissa sallader är feta. [Större premiss]
Ingen snabbmat är en sallad. [Mindre premiss]
Alltså är ingen snabbmat fet. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara fet” endast avser vissa sallader i premissen, men i slutsatsen oberättigat förnekas för all snabbmat. Denna typ av resonemang kan utnyttjas i reklam för att felaktigt ge intrycket att snabbmat är ofarlig.

b) ”Vissa märkeskläder är av hög kvalitet. [Större premiss]
Inga secondhandkläder är märkeskläder. [Mindre premiss]
Alltså är inga secondhandkläder av hög kvalitet. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”hög kvalitet” endast avser vissa märkeskläder i den större premissen, men i slutsatsen oberättigat tillämpas på alla secondhandkläder. Detta är felslutet om otillåten major, som ofta används i modeannonsering för att nedvärdera köp av begagnade kläder.

c) ”Vissa dyra krämer är effektiva. [Större premiss]
Inga apotekskrämer är dyra. [Mindre premiss]
Alltså är inga apotekskrämer effektiva. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara effektiv” endast avser vissa dyra krämer i den större premissen, men i slutsatsen oberättigat förnekas för alla apotekskrämer. Detta är en typisk reklamtaktik som används av kosmetikaföretag för att övertyga människor att köpa dyrare produkter.

d) ”Vissa typer av socker är fördelaktiga för kroppen. [Större premiss]
Läsk och bearbetade livsmedel innehåller socker. [Mindre premiss]
Alltså är läsk och bearbetade livsmedel fördelaktiga för kroppen. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara fördelaktig för kroppen” endast avser vissa typer av socker i den större premissen, men i slutsatsen felaktigt utvidgas till alla sockerrika bearbetade produkter. Detta är ett tydligt exempel på felslutet om otillåten major, vilket gör resonemanget ogiltigt. Giriga livsmedelsindustrier utnyttjar detta felslut genom att använda kroppens naturliga behov av socker som ett marknadsföringsverktyg och genom att antyda att alla sockrade bearbetade produkter är ”nödvändiga”, trots att tillsatt socker är en huvudsaklig orsak till fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

4. I vardagslivet:
a) ”Vissa vetenskapliga böcker är intressanta. [Större premiss]
Ingen romantisk roman är en vetenskaplig bok. [Mindre premiss]
Alltså är ingen romantisk roman intressant. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara intressant” endast avser vissa vetenskapliga böcker i den större premissen, men i slutsatsen felaktigt utvidgas till alla romantiska romaner. Detta är felslutet om otillåten major, som kan användas för att misskreditera en hel litterär genre och avfärda dess värde.

b) ”Vissa taxichaufförer är artiga. [Större premiss]
Ingen motorcyklist är taxichaufför. [Mindre premiss]
Alltså är ingen motorcyklist artig. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara artig” endast avser vissa taxichaufförer i den större premissen, men i slutsatsen felaktigt utvidgas till alla motorcyklister. Detta är felslutet om otillåten major, som kan leda till uppkomsten av negativa stereotyper och felaktiga antaganden i vardagliga samtal.

c) ”Vissa färska frukter är söta. [Större premiss]
Ingen fryst frukt är färsk. [Mindre premiss]
Alltså är ingen fryst frukt söt. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara söt” endast avser vissa färska frukter i den större premissen, men i slutsatsen felaktigt utvidgas till all fryst frukt. Detta är felslutet om otillåten major, vilket gör argumentet ogiltigt och kan leda till uppkomsten av felaktiga föreställningar i vardagslivet.

Varför är detta felslut farligt?

  • Oberättigad generalisering: En egenskap som endast gäller för vissa i en grupp enligt premisserna utvidgas felaktigt till hela gruppen i slutsatsen.
  • Logiskt sken: Argumentet har en till synes logisk form, vilket ger det ett intryck av giltighet och därför kan vilseleda publiken.
  • Ett verktyg för politisk manipulation och reklam: Detta felslut kan användas i politiken och i reklam för att rättfärdiga diskriminering eller till och med kränkningar av mänskliga rättigheter, eftersom det presenterar en falsk slutsats i en form som framstår som logiskt hållbar.

Hur kan vi känna igen det och bemöta det?

Titta på slutsatsen och fråga:

– Har slutsatsen utvidgats bortom premissernas räckvidd?

– Har den större termen använts i samma allmänna betydelse i premisserna, eller endast tillämpats på en del av gruppen?

Ett lämpligt svar kan vara: ”I detta argument har du tillskrivit hela gruppen en egenskap som i premisserna endast tillämpades på en del av den.”

Slutsats:
Detta felslut påminner oss om att en logisk slutsats strikt måste bygga på det som anges i premisserna. Om premisserna endast hänvisar till en del av en grupp är det både felaktigt och vilseledande att tillämpa slutsatsen på hela gruppen.
Att känna igen detta logiska fel hjälper oss att skydda oss mot språklig och reklamrelaterad manipulation och säkerställer att begrepp som ”lag”, ”demokrati” eller ”mänskliga rättigheter” används i sin sanna och korrekta betydelse, inte på ett förvrängt eller manipulativt sätt [2].


[1] Den större termen avser en egenskap, ett kännetecken eller ett begrepp som förekommer i den större premissen som det slutsatsbärande elementet och upprepas i slutsatsen. Till exempel:
”Vissa sockerarter är fördelaktiga för kroppen. [Större premiss]
Läsk och bearbetade livsmedel innehåller socker. [Mindre premiss]
Alltså är läsk och bearbetade livsmedel fördelaktiga för kroppen. [Slutsats]”
Här bör man notera att den större termen ”att vara fördelaktig” endast avser vissa sockerarter i premissen, men i slutsatsen felaktigt tillämpas på alla bearbetade produkter.

[2] Studiet av felslutet om otillåten major visar att många resonemangsfel härrör från felaktig generalisering och oberättigad utvidgning av egenskaper, kvaliteter eller begrepp. Den sanna filosofin, till skillnad från den akademiska filosofin, betonar att ingen partiell egenskap bör generaliseras till en hel grupp. Denna noggrannhet bidrar till att förhindra politiskt och marknadsföringsmässigt missbruk – på samma sätt som en korrekt definition av begrepp som ”lag” och en tydlig åtskillnad mellan ”lag” och ”icke-lag” lägger grunden för att skydda de mänskliga rättigheterna och motstå språklig eller politisk manipulation.