(felslutet om bekräftelse av efterföljaren)
På engelska: Converse Error Fallacy
När vi ser ett ”resultat” antar vi felaktigt att en viss orsak som vi tänker på måste ha orsakat det.
Definition:
Felslutet om omvänd konversion uppstår när vi tar ett sant påstående som ”Om A, så B” och felaktigt drar slutsatsen ”Om B, så A”. Till exempel:
Om David är förälskad (A), skickar han ett meddelande varje dag (B). [Huvudpåstående]
Han skickar ett meddelande varje dag (B). [Observation]
Alltså måste han vara förälskad (A). [Felaktig slutsats = felslut]
Inom logiken gäller att om A är ett tillräckligt villkor för B, är B inte nödvändigtvis ett nödvändigt villkor för A. Detta felslut bortser från att ett resultat kan ha flera orsaker, inte bara en specifik. Därför kan en omvändning av ett villkorssamband leda till ett felaktigt omdöme.
Typisk struktur för detta felslut:
- Om A, så B. [Huvudpåstående]
- B har inträffat. [Observation]
- Alltså har också A inträffat [1]. [Felaktig slutsats = felslut]
Exempel från verkliga livet:
1. Inom politik och mänskliga rättigheter:
a) Om ett styre är auktoritärt (A), kränker det de mänskliga rättigheterna (B). [Huvudpåstående]
Förenta staterna kränkte de mänskliga rättigheterna genom att åtala Edward Snowden för att ha avslöjat omfattande intrång i privatlivet (B). [Observation]
Alltså är Förenta staterna ett auktoritärt styre (A). [Felaktig slutsats = felslut]
Här bör man notera att detta argument felaktigt antar att endast auktoritära regimer kränker mänskliga rättigheter. Den rättsliga förföljelsen av Snowden ägde rum i en av världens största demokratier. Den amerikanska regeringen förnekade inte rapporterna om massövervakning av medborgare, men istället för att reformera systemet kriminaliserade den visselblåsaren och drev honom i exil. Detta exempel visar att kränkningar av informationsfrihet och individuella rättigheter också kan förekomma i demokratier och inte bör tillskrivas enbart auktoritarianism.
Att ett land kallar sig en demokrati hindrar det inte, i praktiken, från att inskränka informationsfrihet och individuella rättigheter.
I detta exempel leder det omvända felslutet oss till att tillskriva kränkningar av mänskliga rättigheter endast auktoritarianism och att bortse från deras samband med makt och intressen inom Realpolitikens struktur, vare sig i form av diktatur eller demokrati. Inom Realpolitik definieras omfattningen av individuell frihet inte av andras frihets gränser utan av kärnans maktintressen (etablissemanget).
b) Om en person är flykting (A), har han eller hon rätt till internationellt skydd (B).
Denna person får internationellt skydd (B), alltså måste han eller hon vara flykting (A).
Här bör man notera att statslösa personer, offer för människohandel eller barn som korsar gränser ensamma också kan ha rätt till internationellt skydd utan att vara officiella flyktingar.
2. Inom utbildning:
a) Om en elev har fått en hög placering (A), måste han eller hon ha presterat bra på provet (B).
Denna elev har en hög placering (B), alltså måste han eller hon ha presterat utmärkt på provet (A).
Här bör man notera att faktorer som kvoter, särskilda förmåner eller bedömningsfel kan påverka resultatet.
Ett sådant felslut kan dölja ojämlikheter och få meritokratin att endast framstå som om den existerar i praktiken.
b) Om en elev är flitig (A), deltar han eller hon alltid i klassdiskussioner (B).
Denna elev deltar i diskussioner (B), alltså måste han eller hon vara flitig (A).
Här bör man notera att deltagande i klassdiskussioner kan ha många orsaker och inte alltid betyder att någon är flitig.
Vissa elever talar aktivt på grund av språklig förmåga, intresse för debatt eller till och med ett behov av uppmärksamhet, utan att faktiskt ha studerat särskilt mycket.
Däremot finns det elever som, trots hårt arbete och omfattande studier, inte deltar i klassdiskussioner på grund av blyghet, social ångest eller negativa tidigare erfarenheter.
Detta felslut kan leda till att lärare gör orättvisa bedömningar av elevers prestationer. Sådana bedömningar kan marginalisera vissa begåvade elever. Eleverna själva kan också misstolka sin egen eller sina klasskamraters position, vilket kan undergräva självförtroendet eller motivationen hos några av dem.
3. Inom konsumentreklam:
a) Om en produkt är dyr (A), kan den vara av hög kvalitet (B).
Denna produkt är av hög kvalitet (B), alltså måste den vara dyr (A).
Här bör man notera att många högkvalitativa produkter är rimligt prissatta på grund av konkurrens eller lokal produktion.
b) Om en kosmetisk kräm är effektiv (A), kommer det att finnas mycket reklam om den (B).
Det finns mycket reklam om denna kräm (B), alltså måste den vara effektiv (A).
Här bör man notera att mängden reklam beror mer på varumärkets marknadsföringsbudget än på produktens verkliga kvalitet.
Företag med större resurser kan fånga allmänhetens uppmärksamhet genom omfattande reklam även om deras produkt inte skiljer sig nämnvärt från andra billigare och mindre marknadsförda alternativ.
Detta felslut kan få konsumenter att fatta beslut inte baserat på vetenskaplig och erfarenhetsmässig jämförelse utan enbart på antalet annonser, och det kan leda till att mindre varumärken med kvalitetsprodukter men begränsad reklam förbises.
4. I vardagslivet:
a) Om någon är svensk medborgare (A), kan han eller hon bo i Sverige (B).
Denna person bor i Sverige (B), alltså är han eller hon svensk medborgare (A).
Här bör man notera att utbytesstudenter, flyktingar eller utländska arbetstagare lagligen kan bo i Sverige utan att vara medborgare.
b) Om Sara är upprörd (A), kan hon bli tyst (B).
Hon har blivit tyst (B), alltså måste hon vara upprörd (A).
Här bör man notera att Saras tystnad kan bero på många orsaker, såsom trötthet, upptagenhet, sjukdom eller koncentration på arbete.
Detta felslut i nära relationer kan skapa missförstånd och felbedömningar och kan elda på känslomässiga konflikter.
Varför är detta felslut farligt?
● Det leder till förhastade och orättvisa omdömen.
● Det förenklar orsakssamband på ett missvisande sätt.
● Det kan användas i media och reklam för att vilseleda allmänheten.
● Det lägger grunden för diskriminering och stereotypisering.
Hur kan vi känna igen och bemöta det?
För att upptäcka detta felslut, ställ frågan:
– Har argumentet felaktigt flyttat sig från ”resultatet” till ”orsaken”?
– Finns det bara en möjlig ”orsak” till detta ”resultat”?
– Är det logiska sambandet mellan A och B dubbelriktat eller enkelriktat?
Ett lämpligt svar kan vara: ”Det är sant att B har inträffat, men det betyder inte nödvändigtvis att A har inträffat. Det kan också finnas andra orsaker.”
Slutsats:
Det omvända konversionsfelslutet får oss att tro att om ett resultat inträffar, måste den specifika orsak vi tänker på också ha inträffat. Ändå är många fenomen multikausala, och sambandet mellan orsak och verkan är inte alltid omvänt. Att känna igen detta felslut skyddar oss mot ohållbara argument, vilseledande reklam och orättvisa omdömen.
[1] I denna text använder vi beteckningarna ”Huvudpåstående”, ”Observation” och ”Felaktig slutsats = felslut” för att göra resonemangets steg tydligare för en allmän publik. Inom formell logik presenteras dock strukturen vanligtvis som: ”Om P så Q” (villkorspremiss), ”Q” (bekräftelse av efterföljaren), ”Alltså P” (ogiltig slutsats). Vi har medvetet valt enklare formuleringar för att göra det lättare för läsare utan bakgrund i formell logik att följa exemplen, medan de akademiska motsvarigheterna förblir villkorspremiss, bekräftelse av efterföljaren och ogiltig slutsats.