(felslutet om nekad förutsättning)
På engelska: Inverse Error Fallacy
När vi ser att ett resultat saknas och snabbt antar att orsaken inte heller har funnits.
Definition:
Felslutet om omvänd felaktighet uppstår när någon av misstag vänder på ett orsak–verkan- eller villkorsförhållande. Vanligtvis när man säger ”om A inträffar, följer B” drar personen felaktigt slutsatsen: ”om B inte inträffar, har A inte heller inträffat”. Denna slutsats är dock ogiltig.
Här bör man notera att bara för att ett resultat saknas betyder det inte att orsaken är frånvarande. Orsaken kan finnas, men resultatet kan vara fördröjt eller dolt av andra faktorer. Till exempel:
”Om förtryck finns i samhället kommer människor att protestera. Eftersom människor inte protesterar finns det inget förtryck i samhället.”
Detta är en falsk slutsats, eftersom människor kan förbli tysta av rädsla, förtryck, misstro eller förtvivlan, inte för att förtryck inte existerar. Ett sådant resonemang är ett tydligt exempel på felslutet om omvänd felaktighet.
Typisk struktur för detta felslut:
- Om A inträffar följer vanligtvis B. [Huvudpremiss]
- B har inte inträffat. [Observation]
- Alltså har inte heller A inträffat. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här antar den som resonerar felaktigt att det bara finns ett sätt för B att inträffa, eller att om B inte observeras har A aldrig existerat alls [1].
Exempel från verkliga livet:
1. Inom politik och mänskliga rättigheter:
a) Om en regering är diktatorisk kommer mänskliga rättigheter att kränkas där. [Huvudpremiss]
Denna regering är inte diktatorisk. [Observation]
Alltså kränks inte mänskliga rättigheter där. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att detta argument felaktigt antar att endast diktatorer kan kränka mänskliga rättigheter. I verkligheten kan icke-diktatoriska regeringar också bryta mot rättigheter på grund av strukturell korruption, juridisk diskriminering eller institutionaliserad ojämlikhet.
Detta felslut förekommer ofta i den officiella retoriken hos många regeringar eller internationella organ, där dåliga förhållanden för mänskliga rättigheter rättfärdigas med slagordet ”vi är demokratiska” och därmed döljer de verkliga problemen.
b) Om barnen i dessa förskolor i Stockholm medvetet hade fått för lite mat, skulle föräldrarna ha klagat och myndigheterna skulle ha stoppat paret som ägde dem [2]. [Huvudpremiss]
I detta fall lämnades ingen anmälan in och förskolorna är fortfarande i drift. [Observation]
Alltså har ingen undernäring av barn skett. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att detta argument felaktigt antar att eftersom inga anmälningar gjordes, eller att klagomål misslyckades på grund av brister i det svenska rättssystemet, måste rapporterna om undernärda barn vara osanna. I verkligheten är sanningen precis tvärtom: ett nationellt tv-nätverk i Sverige publicerade en dokumentär som tydligt visade systematisk undernäring av små barn i en kedja av förskolor.
Även om inga föräldrar lämnade in klagomål, eller om deras klagomål inte ledde till något resultat, kan rättsväsendets och tillsynsmyndigheternas underlåtenhet att agera inte ogiltigförklara denna visuella bevisning. Den svenska regeringen hade ett ansvar att ingripa för att skydda barnens rättigheter, men denna plikt uppfylldes inte, och just denna tystnad och passivitet har använts som ett skäl för att förneka verkligheten av kränkningarna av barns rättigheter.
Detta är just felslutet om omvänd felaktighet: eftersom inget resultat observeras (såsom stängningen av förskolan eller rättsliga åtgärder) dras felaktigt slutsatsen att undernäring inte alls har ägt rum.
Ett sådant resonemang är inte bara falskt utan också farligt, eftersom det leder till vilseledning av den allmänna opinionen, normalisering av felaktiga handlingar och orättvisor mot samhällets mest sårbara medlemmar, nämligen barnen.
2. Inom utbildning:
Om en elev har studerat bör hen få ett bra betyg. [Huvudpremiss]
Denna elev fick inte ett bra betyg. [Observation]
Alltså har hen inte studerat. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att ett lågt betyg kan bero på många faktorer såsom ångest, ojämlik utbildning, familjesvårigheter eller rättningsfel. Ett sådant resonemang kan leda till orättvis skuldbeläggning av elever eller till att diskriminerande strukturer ignoreras.
3. Inom konsumentekonomi:
a) Om en produkt är förfalskad är dess pris lågt. [Huvudpremiss]
Denna produkt har ett högt pris. [Observation]
Alltså är den inte förfalskad. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att ett högt pris inte nödvändigtvis betyder äkthet. Vissa förfalskade produkter säljs medvetet till höga priser för att framstå som äkta.
Detta felslut används i reklam för att vinna kundernas förtroende utan att avslöja produktens verkliga kvalitet.
b) Om en kräm är dyr är den vanligtvis effektiv. [Huvudpremiss]
Denna kräm är billig. [Observation]
Alltså är denna kräm ineffektiv. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att detta argument felaktigt antar att endast dyra krämer kan vara effektiva. I verkligheten är ett högt pris inte nödvändigtvis ett tecken på kvalitet eller verkan, och många apoteks- eller lokalt producerade krämer kan ge samma eller till och med bättre resultat till lägre kostnad.
Denna typ av felslut är vanlig inom kosmetikabranschen, där priset överdrivs för att få konsumenter att dra den felaktiga slutsatsen att ”om det är billigt måste det vara ineffektivt”.
Detta är exakt felslutet om omvänd felaktighet: eftersom en viss kräm är billig dras slutsatsen att den är ineffektiv, trots att det inte finns något verkligt skäl för denna slutsats.
4. Vardagsliv:
a) Om någon har feber är hen troligen sjuk. [Huvudpremiss]
Denna person har ingen feber. [Observation]
Alltså är hen inte sjuk. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att detta resonemang felaktigt antar att feber är det enda tecknet på sjukdom. I själva verket kan många sjukdomar uppstå utan förhöjd kroppstemperatur.
Detta felslut kan förekomma i vardagliga samtal eller i oinformerade medicinska beslut. Till exempel kan en person visa andra symtom, men eftersom hen inte har feber ignoreras sjukdomen.
Detta är felslutet om omvänd felaktighet: eftersom ingen feber observeras dras felaktigt slutsatsen att ingen sjukdom finns.
Ett sådant resonemang kan leda till förseningar i diagnos och behandling och till missförstånd om den egna eller andras hälsa.
b) Om någon är sen beror det vanligtvis på trafik. [Huvudpremiss]
Idag fanns det ingen trafik. [Observation]
Alltså kom personen inte för sent. [Felaktig slutsats = Felslut]
Här bör man notera att detta resonemang felaktigt antar att trafik är den enda möjliga orsaken till försening. I verkligheten kan många andra faktorer som att försova sig, glömska eller bristande planering också orsaka förseningar.
Detta är felslutet om omvänd felaktighet: eftersom det inte fanns någon trafik idag dras felaktigt slutsatsen att personen inte kom för sent, medan avsaknaden av trafik inte på något sätt är ett bevis på punktlighet.
Ett sådant resonemang kan förekomma i vardagliga samtal eller på arbetsplatsen, där det används för att förneka verkligheten eller flytta skulden, vilket gör att människor undviker ansvar för sitt beteende eller vilseleder andra.
Varför är detta felslut farligt?
- Därför att det förenklar orsakssamband och leder oss till felaktiga slutsatser.
- Det kan användas inom politik, utbildning och reklam för att dölja verkligheten, ursäkta oansvarigt beteende och upprätthålla orättvisor.
- Det tränar sinnet att anta en förenklad syn på världen i stället för att ägna sig åt noggrann analys.
Hur kan vi känna igen det och bemöta det?
Om du stöter på ett argument som säger: ”Eftersom resultatet inte har inträffat har orsaken inte heller funnits”, fråga dig själv:
– Är den påstådda orsaken verkligen det enda möjliga sättet att uppnå detta resultat?
– Kan det vara så att orsaken finns, men att resultatet ännu inte har visat sig?
Ett lämpligt svar kan vara: ”I detta argument har du, eftersom resultatet inte syns, antagit att orsaken inte heller har funnits; medan resultatet kanske ännu inte har framträtt, eller orsaken kan ha verkat genom en annan väg.”
Slutsats:
Felslutet om omvänd felaktighet påminner oss om att inte bara se på ett uteblivet resultat och anta att orsaken också saknades.
I en värld där fenomen är komplexa och multikausala leder ett sådant resonemang till analytiska misstag, orättvisa bedömningar och acceptans av vilseledande reklam.
Att känna igen detta felslut för oss närmare en klarare förståelse, mer självständigt tänkande och rättvisare dialog.
[1] I denna text använder vi beteckningarna Huvudpremiss, Observation och Felaktig slutsats = Felslut för att göra de logiska stegen tydligare för en allmän publik. Inom formell logik presenteras dock strukturen vanligtvis som Om P så Q (villkorspremiss), Icke P (förnekande av förutsättningen) och Därför, icke Q (ogiltig slutsats). Vi har medvetet valt enklare formuleringar för att göra det lättare för läsare utan bakgrund i formell logik att följa exemplen, medan de akademiska motsvarigheterna förblir Villkorspremiss, Förnekande av förutsättning och Ogiltig slutsats.
[2] Skandalen med ”Hälsans förskola” i Sverige har en lång historia. Institutionen, som grundades av ett par år 2007, hade redan flera år före 2014 ägnat sig åt att ge barn för lite mat, vilket avslöjades det året i en undersökande rapport från Sveriges Television (länk ett). Men det var inte slutet på historien: efter att ha bytt namn till ”Tellusgruppen” fortsatte ägarna med samma metoder. År 2023 uppmärksammade svenska riksmedier återigen barnens hunger i denna kedja av förskolor (länk två).
1.https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/tillvaxt-och-expandering
2.https://www.aftonbladet.se/ledare/a/4oVlJ6/barnens-hunger-ingar-i-forskolans-affarsmodell