Felslutet om odistribuerad mellantermen

På engelska: Undistributed Middle Fallacy

Detta felslut uppstår när den ”mellanterm” som i ett syllogistiskt argument ska skapa den logiska kopplingen mellan de två premisserna inte är korrekt fördelad. Följaktligen verkar resonemanget till synes sammanhängande, men slutsatsen följer inte nödvändigtvis av premisserna.

Definition:
Felslutet om odistribuerad mellantermen är ett formellt logiskt fel där den gemensamma termen i de två premisserna (mellantermen) inte används på ett sätt som skapar en giltig koppling mellan dem. I ett giltigt syllogistiskt resonemang måste mellantermen fördelas minst en gång; om detta villkor inte uppfylls är syllogismen ogiltig. Till exempel:
”Alla valar är däggdjur. Alla kor är däggdjur. Alltså är alla kor valar.”
Här bör man notera att ”att vara ett däggdjur” är en otillräckligt fördelad mellanterm och i sig inte skapar någon logisk koppling mellan ”valar” och ”kor”.

Den typiska strukturen för detta felslut:

Giltig syllogistisk form:
1.  Alla A är C.

2. Alla B är A.

3. Alltså är alla B C.

Felaktig form (otillräcklig mellanterm):
1.  Alla A är C.

2. Alla B är C.

3. Alltså är alla A B.

I denna struktur är ”C” mellanterm, och eftersom den inte är universellt fördelad tillåter den gemensamma egenskapen hos A och B i C oss inte att dra någon direkt koppling eller likvärdighet mellan A och B.

Exempel från verkliga livet:

1. Inom vetenskapen:
”Alla fåglar är djur. Alla hundar är djur. Alltså är alla hundar fåglar.”
Här bör man notera att ”att vara ett djur” är en otillräckligt fördelad mellanterm och inte skapar någon koppling mellan ”fåglar” och ”hundar”.

2. Inom politiken:
”Alla demokratier har ett valsystem. Vårt land har ett valsystem. Alltså är vårt land en demokrati.”
Här bör man notera att ”att ha ett valsystem” är en otillräckligt fördelad mellanterm och i sig inte utgör något bevis på att vara en demokrati.

3. Inom juridiken:
”Alla mördare är människor. Alla läkare är människor. Alltså är alla läkare mördare.”
Här bör man notera att ”att vara människa” är en otillräckligt fördelad mellanterm, och slutsatsen är falsk.

4. Inom utbildning:
”Alla läkarstudenter måste läsa grundkurser. Alla ingenjörsstudenter läser också grundkurser. Alltså är alla ingenjörsstudenter läkarstudenter.”
Här bör man notera att ”att läsa grundkurser” är en otillräckligt fördelad mellanterm. Att bara dela en gemensam egenskap (att läsa grundkurser) bevisar inte att de två grupperna är desamma.

5. Inom reklam:
”Alla bästsäljande produkter annonseras. Denna produkt annonseras. Alltså är denna produkt en bästsäljare.”
Här bör man notera att ”att annonseras” är en otillräckligt fördelad mellanterm och inte bevisar att produkten är en bästsäljare.

6. I vardagslivet:
”Alla infödda londonbor är engelska. Linda är engelska. Alltså är Linda från London.”
Här bör man notera att ”att vara engelska” är en otillräckligt fördelad mellanterm. Av det faktum att alla infödda londonbor är engelska kan vi inte dra slutsatsen att varje engelsman måste vara från London; hon kan vara från Manchester eller någon annan stad i England.

Varför är detta felslut farligt?

  • Det leder till falska slutsatser, en ytlig gemensam egenskap tolkas felaktigt som en allmän relation eller likvärdighet.
  • Det döljer sig i komplexa resonemang, där underlåtenheten att fördela mellantermen i mer omfattande argumentation är svår att upptäcka och vilseleder lyssnaren.
  • Det eldar på fördomar, människor kan rättfärdiga sina förutfattade meningar med argument som verkar logiska.
  • Det ger underlag för politiskt och reklamrelaterat bedrägeri, den till synes sammanhängande syllogismen kan användas för falsk övertalning.

Hur kan vi känna igen det och bemöta det?

Om ett argument bygger på en gemensam term mellan två premisser, fråga:

– ”Har mellantermen fördelats minst en gång?”

– ”Visar den ytliga gemenskapen mellan två grupper i en egenskap verkligen på en logisk koppling eller likvärdighet mellan dem?”

– ”Dras slutsatsen enbart på grundval av en ytlig gemensam egenskap?”

Ett lämpligt svar kan vara: ”Ditt resonemang är felaktigt på grund av felslutet om odistribuerad mellantermen. Att bara dela en gemensam egenskap innebär inte att två grupper är identiska eller likvärdiga. För en giltig slutsats måste du visa att mellantermen är fördelad och att en verklig koppling mellan de två premisserna finns.”

Slutsats:
Felslutet om odistribuerad mellantermen betonar att ytliga likheter inte kan ersätta logiska samband. Att bara dela en gemensam egenskap mellan två grupper innebär inte en verklig relation eller likvärdighet mellan dem. Genom att känna igen detta felslut kan vi urskilja argument som verkar syllogistiska men är ogiltiga och undvika att acceptera falska slutsatser.