På engelska: Moral Equivalence* Fallacy
När två handlingar eller situationer som skiljer sig avsevärt i moraliska eller logiska termer framställs som om de vore av samma slag och lika viktiga.
Definition:
Detta felslut uppstår när någon bortser från den olika allvaret eller karaktären hos två beteenden, händelser eller policyer och framställer dem som moraliskt likvärdiga, vilket får publiken att tro att båda är lika rätt eller fel. Detta görs vanligtvis för att rättfärdiga felaktigt beteende eller för att minska ansvarstagandet för det.
På ytan kan detta felslut verka appellera till ”rättvisa” eller ”opartiskhet”, men i praktiken undergräver det moraliska normer genom att bortse från de verkliga skillnaderna i påverkan, avsikt och konsekvenser.
Typisk struktur för detta felslut:
- Handling eller situation A har en viss grad av allvar eller konsekvens.
- Handling eller situation B skiljer sig kraftigt i allvar eller konsekvens.
- Talaren bortser från dessa skillnader och framställer A och B som moraliskt likvärdiga.
Exempel från verkliga livet:
1. Inom politiken:
a) ”Ja, den där regeringen bombade civila, men ert land har också gjort misstag tidigare!”
Här bör man notera att ansvarstagande för ett specifikt brott inte kan upphävas genom att hänvisa till andras historiska fel.
b) ”Den politikern ljög, men alla politiker ljuger!”
Här bör man notera att förekomsten av felaktigheter på andra håll inte minskar lögnarens personliga ansvar.
c) ”Ja, detta parti manipulerade valet, men det rivaliserande partiet begick överträdelser för flera år sedan!”
Här bör man notera att tidigare överträdelser från andra inte upphäver dagens brott och ansvar.
2. I sociala sammanhang:
”Att ge mutor är precis som att ge en gåva till en vän.”
Här bör man notera att mutor är en olaglig och omoralisk handling som används för att främja systematisk korruption, medan gåvor under normala omständigheter inte har en sådan konsekvens.
3. I familjesamtal:
”Att ljuga för att överraska någon med en födelsedagsfest och att ljuga för att dölja skador på hemmet är båda bara lögner.”
Här bör man notera att avsikten och utfallet av dessa två lögner är helt olika, och de kan inte betraktas som moraliskt likvärdiga.
4. I medierna:
”Miljöaktivister som blockerade en väg är precis som de som blockerar vägen för personlig vinning.”
Här bör man notera att motiven och konsekvenserna av dessa två handlingar skiljer sig fundamentalt.
Varför är detta felslut farligt?
- Det försvagar moraliskt omdöme: Genom att framställa olika saker som likvärdiga suddas gränsen mellan rätt och fel ut.
- Det rättfärdigar felaktigt beteende: Genom att säga ”andra har också gjort det” försvagas det personliga och kollektiva ansvaret.
- Det skapar förvirring i den allmänna opinionen: Publiken kan dra slutsatsen att ”alla är likadana” och därför är ingen förändring möjlig eller nödvändig.
Hur kan vi känna igen det och bemöta det?
Om du hör två fenomen med tydliga skillnader i allvar, avsikt eller konsekvenser framställas som moraliskt likvärdiga, fråga:
- Är dessa två verkligen på samma moraliska nivå?
- Vilka är de objektiva skillnaderna i sammanhang, motiv eller utfall?
- Är jämförelsen till för att skapa bättre förståelse, eller för att rättfärdiga ett uppenbart fel?
Ett lämpligt svar kan vara: ”Dessa två beteenden skiljer sig avsevärt i konsekvenser och avsikter. Moralisk likställighet mellan dem är inte en korrekt slutsats. Låt oss granska var och en i sitt faktiska sammanhang.”
Slutsats:
Felslutet falsk moralisk likställighet suddar ut gränsen mellan rätt och fel och hindrar ansvarstagande. Att känna igen och undvika det hjälper oss att fatta mer korrekta moraliska beslut och gör förbättring av omständigheterna möjlig.
* På engelska används uttrycket Moral Equivalence vanligtvis utan ordet False, men den negativa innebörden är underförstådd. Här används Falsk för att tydliggöra innebörden.