På engelska: The Fallacy of Circular Reasoning
När vi anser en slutsats vara sann enbart därför att samma slutsats förutsätts i premissen.
Definition:
Felslutet ”cirkulärt resonemang” uppstår när ett påstående rättfärdigas av sig självt eller av ett annat påstående som är likvärdigt med det. I detta felslut ges ingen oberoende grund för slutsatsen, utan slutsatsen upprepas själv i form av en premiss. Denna typ av resonemang kan verka logisk på ytan, men i verkligheten tillför den ingenting nytt och håller sinnet fångat i en sluten cirkel. Till exempel:
”Fred betyder frånvaro av krig” och ”Krig betyder frånvaro av fred.”
Här bör man notera att inget av begreppen definieras oberoende, utan vart och ett beskrivs endast genom hänvisning till det andra; resultatet är en sluten definitionscirkel som inte ger någon verklig förståelse.
Typisk struktur för detta felslut:
- Man säger: ”A är sant därför att B är sant.”
- Sedan säger man: ”B är också sant därför att A är sant.”
Det vill säga, vardera rättfärdigar den andres sanning utan att ge någon oberoende grund.
Exempel från verkliga livet:
1. Inom politiken:
”Denna lag är rättvis därför att det i vårt politiska system endast stiftas ’rättvisa lagar’.”
Här bör man notera att rättvisan i ”denna lag” vilar på en oprövad premiss. Det är oklart vilket resonemang som stöder uppfattningen att ”vårt politiska system” är rättvist.
2. Inom religion eller ideologisk tro:
”Den heliga boken är sann därför att dess ord kommer från Gud, och vi vet att Guds ord är sanna därför att de står i den heliga boken.”
Här bör man notera att påståendets sanning är självbevisad och att ingen oberoende grund har angetts.
3. Inom utbildning:
”Studenter måste läsa läroböckerna därför att viktigt material står i dem.”
– Hur är du säker på att materialet är viktigt?
– Därför att det står i läroboken.
Här bör man notera att detta resonemang enbart hänvisar tillbaka till läroböckerna själva, snarare än att förklara orsaken till deras betydelse; det vill säga, utan något oberoende kriterium för att utvärdera ”viktighet” påstås det helt enkelt att materialet är viktigt därför att det finns i läroboken.
4. I vardagslivet:
”Denna metod är den bästa metoden därför att den fungerar bättre än alla andra.”
– Hur fick du veta att den fungerar bättre än alla andra?
– Därför att det är den bästa metoden!
Här bör man notera att ”att vara bäst” hänvisar tillbaka till sig självt, och utan något oberoende kriterium eller jämförelse upprepas resonemanget i en sluten cirkel.
5. På arbetsplatsen:
”Denna metod är effektiv därför att chefen har godkänt den.”
– Varför tror du att de metoder som chefen godkänner är effektiva?
– Därför att chefen endast godkänner effektiva metoder!
Här bör man notera att förtroendet för metoden enbart rättfärdigas av ett redan existerande förtroende för chefens beslut, utan oberoende bevis eller genuin utvärdering. Detta resonemang förblir fångat i en sluten cirkel.
Varför är detta felslut farligt?
• Det leder till intellektuell stagnation och hämmar ifrågasättande.
• Det ger övertygelser som behöver granskas blott skenet av ett resonemang.
• I stället för att skapa klarhet bildar det en cirkel av ömsesidigt beroende rättfärdiganden.
Hur kan vi känna igen och bemöta det?
Om du känner att slutsatsen bara upprepar premissen, fråga:
– Finns det en oberoende grund för att bevisa detta påstående?
– Kan slutsatsen rättfärdigas av en orsak utanför sig själv?
– Om vi bortser från detta cirkulära och självrefererande påstående, finns det då fortfarande en orsak utanför cirkeln att acceptera det?
Ett lämpligt svar kan vara: ”Om den enda rättfärdigandet för denna slutsats giltighet är slutsatsen själv, är vi fångade i en sluten cirkel. Låt oss söka oberoende skäl bortom denna cirkel.”
Slutsats:
Felslutet ”cirkulärt resonemang” får oss att acceptera ett påstående som giltigt inom en sluten cirkel, utan genuin granskning eller oberoende bevis. Ett sådant resonemang hindrar utvecklingen av kritiskt tänkande och öppenhet i sinnet.