Att förgifta brunnen

På engelska: Poisoning the Well Fallacy

Innan en person får möjlighet att framföra sitt argument ges negativ information eller partiskt omdöme om honom eller henne för att underminera trovärdigheten i deras ord.

Definition:
Felslutet att förgifta brunnen uppstår när man, i stället för att engagera sig i innehållet i en persons argument, förgiftar publikens sinne med negativa förutfattade meningar om talaren, vilket leder till att publiken bemöter talaren och hans eller hennes argument med fördomar och motstånd. Följaktligen avvisas argumentet, även om det är giltigt och logiskt, på grund av det misstroende som skapats. Till exempel: ”Lyssna inte på honom; han ljuger alltid.”
Här bör man notera att sanningshalten i ett argument beror på dess bevis och skäl, inte på de etiketter som fästs vid talaren.

Typisk struktur för detta felslut:

  1. Negativ information om en person presenteras.
  2. Denna information förutsätter publikens inställning mot honom eller henne.
  3. Personen framför sitt argument.
  4. Publiken avvisar argumentet på grund av fördomar i stället för att granska det.

Exempel från verkliga livet:

1. Inom politiken:
”Oppositionsledaren har en reformplan, men glöm inte att han bara är en demagog.”
Här bör man notera att värdet av en plan måste bedömas utifrån dess resonemang och resultat, inte genom att fästa en etikett vid talaren.

2. Inom ekonomin:
”Denna ekonom säger att banksystemet måste reformeras, men kom ihåg att han en gång arbetade i en storbank.”
Här bör man notera att tidigare yrkeserfarenhet inte nödvändigtvis är relevant för giltigheten i det aktuella argumentet.

3. Inom utbildning:
”Lyssna inte på hans föreläsning om mänskliga rättigheter; han är bara en liberal.”
Här bör man notera att en politisk etikett inte ersätter en bedömning av argumentets innehåll.

4. I vardagslivet:
”Innan han säger något, vet att han alltid förvränger sanningen.”
Här bör man notera att varje uttalande måste utvärderas utifrån sina egna meriter.

Varför är detta felslut farligt?

  • Det hindrar logisk diskussion: fokus flyttas från skäl till individens karaktär.
  • Det stärker fördomar: publiken intar en negativ hållning utan att höra argumentet.
  • Det fungerar som ett verktyg för politisk och medial manipulation: den allmänna opinionen styrs av negativa förutfattade meningar.

Hur kan vi känna igen det och bemöta det?

För att identifiera det, uppmärksamma uttalanden som föregår talarens huvudsakliga argument och som angriper deras karaktär eller motiv. I sådana situationer kan man fråga: Varför inte utvärdera argumentet och dess bevis i stället för att döma personen?

Ett lämpligt svar kan vara: Varje människa kan förändras och utvecklas. Låt oss fokusera på vad de tänker nu i stället för att fastna i deras förflutna.

Slutsats:

Felslutet att förgifta brunnen, genom att ingjuta negativa förutfattade meningar i förväg, eliminerar möjligheten till opartisk bedömning och spårar ur dialogen från dess logiska väg. Detta felslut är i själva verket en form av personangrepp (Argument mot personen) som riktar sig mot talaren snarare än argumentet. Att känna igen det gör det möjligt för oss att bedöma argumentets innehåll i stället för att ta till etikettering.