Att bekräfta slutsatsen

På engelska: Affirming the Consequent Fallacy

Felslutet att bekräfta slutsatsen uppstår när vi tillskriver förekomsten av ett fenomen en orsak som endast existerar i vårt sinne.

Definition:
I detta felslut antar man att eftersom ett visst resultat har inträffat, måste den specifika orsaken eller premissen man har i åtanke också ha ägt rum. Felet ligger i att samma resultat kan ha flera orsaker, och att tillskriva det enbart en specifik orsak gör resonemanget ogiltigt. Till exempel:
”Om det regnar blir marken våt.
Marken är våt, alltså måste det ha regnat!”
Här bör det noteras att markens våthet kan ha andra orsaker, såsom ett sprucket vattenrör i närheten.

Typisk struktur för detta felslut:

  1. Om A inträffar, så kommer B att inträffa.
  1. B har inträffat.
  1. Slutsats: Alltså har A inträffat.

Exempel från verkliga livet:

1. Inom politiken:
”Om regeringen hade genomfört den ekonomiska reformplanen skulle arbetslösheten ha minskat. Nu när arbetslösheten har minskat måste regeringen ha genomfört planen.”
Här bör det noteras att minskningen av arbetslösheten kan ha orsakats av andra faktorer, såsom tillväxt i den privata sektorn eller utländska investeringar.


2. Inom medicinen:
”Om denna medicin vore effektiv skulle patientens feber gå ner. Nu när febern har gått ner måste medicinen ha varit effektiv.”
Här bör det noteras att minskningen av febern kan orsakas av andra faktorer, såsom vila, alternativa behandlingar eller kroppens naturliga återhämtning.

3. I ett vetenskapligt sammanhang:
”Om Marias hypotes vore korrekt skulle detta experiment ge ett sådant resultat. Nu när experimentet har gett detta resultat måste Marias hypotes vara korrekt.”

Här bör det noteras att ett laboratorieresultat kan överensstämma med flera hypoteser.

4. I vardagslivet:
”Varje gång John är hemma är lampan i rummet tänd. Lampan är tänd, alltså är John hemma.”
Här bör det noteras att någon annan kan ha tänt lampan, eller att den kan ha slagits på automatiskt.

Varför är detta felslut farligt?

  • Leder till felaktiga slutsatser: detta felslut får oss att tillskriva ett resultat en felaktig orsak.
  • Ignorerar andra möjliga faktorer: det främjar en ensidig förklaringssyn i analysen av fenomen.
  • Skapar utrymme för politiskt eller propagandistiskt missbruk: detta felslut kan användas för att vilseleda den allmänna opinionen.


Hur kan vi känna igen det och bemöta det?

Om en slutsats dras från ett resultat att en specifik orsak måste ha inträffat, fråga:

– Kan detta resultat också ha orsakats av andra faktorer?

– Finns det oberoende bevis som bekräftar denna specifika orsak?

– Har orsakssambandet mellan denna orsak och resultatet fastställts på ett korrekt sätt?

Ett lämpligt svar kan vara: “Att ett resultat har inträffat innebär inte nödvändigtvis att den specifika orsaken du nämner orsakade det. Låt oss också överväga andra möjligheter.”

Slutsats:

Felslutet att bekräfta slutsatsen leder oss till förhastade och endimensionella slutsatser. Att känna igen detta felslut påminner oss om att vi, för att förstå fenomen korrekt, måste beakta alla möjliga faktorer och undvika att dra slutsatser enbart baserade på ytliga likheter.