På engelska: Appeal to Complexity Fallacy
Det händer när någon, antingen avsiktligt eller oavsiktligt, framställer en fråga som komplex och därigenom ger sitt påstående en aura av trovärdighet och avskräcker andra från att kritisera det.
Definition:
Felslutet vädjan till komplexitet uppstår när ett argument eller fenomen framställs som oskäligt komplext och invecklat, vilket leder till slutsatsen att eftersom det är ”alltför invecklat” bör människor undvika att engagera sig i eller debattera det, då en sådan diskussion ändå anses meningslös. I detta fall blir komplexiteten, i stället för en tydlig motivering, ett svepskäl för att undvika att ta itu med frågan eller för att kväsa undersökning och blockera kritik. Till exempel: ”Att definiera rättvisa är så invecklat att det verkar omöjligt att nå en definition baserad på konsensus.”
Här bör man notera att svårigheten hos ett ämne inte innebär att försök att klargöra det är omöjliga. Den mänskliga hjärnan är utformad för att lösa komplexa problem; det är endast mental lättja som gör ”komplexitet” till ett svepskäl för att undvika förståelsen av begrepp som rättvisa.
Den typiska strukturen för detta felslut:
1. Person A framför en specifik fråga eller ett argument.
2. Person B svarar: ”Saken är mycket mer komplex än så” eller ”Du kan inte förstå det.”
3. Som ett resultat åsidosätts den ursprungliga frågan eller argumentet i stället för att man undersöker ett tydligt skäl, och samtalet upphör.
Exempel från verkliga livet:
1. Politik:
a) ”Skattereform? Du förstår inte; detta är en extremt komplex fråga och endast ekonomer kan uttala sig.”
Här bör man notera att den verkliga komplexiteten i ett ekonomiskt system inte hindrar ifrågasättande och kritik av dess allmänna principer. Varje medborgare har rätt att kräva en reform av skattesystemet och göra det mer rättvist, och denna rätt kan inte förnekas genom att framställa ekonomin som alltför komplex.
b) ”Att utarbeta en ny konstitution? Denna uppgift är extremt komplex och endast framstående jurister bör uttala sig om den.”
Här bör man notera att även om det faktiskt är en specialiserad uppgift att utarbeta en konstitution, är själva diskussionen om dess innehåll och grundläggande principer alla medborgares rättighet. Att utesluta människor från deltagande med hänvisning till komplexitet är en flagrant kränkning av deras rätt till suveränitet.
c) ”Att bekämpa korruption i regeringen? Frågan är så komplex att vanliga människors inblandning bara skulle förvärra situationen.”
Här bör man notera att komplexiteten i statliga mekanismer och svårigheten med att bekämpa korruption inte rättfärdigar att människor berövas sin rätt att ifrågasätta och kräva transparens. Tvärtom är offentlig tillsyn ett av de främsta verktygen för att minska korruption.
2. Ekonomi:
a) ”Varför är arbetslösheten så hög?
– Denna fråga är så komplex att vanliga människor aldrig kommer att förstå den.”
Här bör man notera att även om många faktorer bidrar till arbetslöshet, innebär detta inte att medborgarna inte kan ifrågasätta dess grundläggande orsaker. Det är folkets rätt att kräva förklaringar från ansvariga om den ekonomiska politiken. ”Komplexitet” får inte användas som ett svepskäl för att beslagta medborgarnas rätt att ställa frågor.
b) ”Att protestera mot förlusten av köpkraft? Inflation är en alltför komplex fråga för att medborgarna ska kunna ha en åsikt om den.”
Här bör man notera att även om inflation är ett mångdimensionellt och tekniskt fenomen, påverkar konsekvenserna direkt människors liv. Därför har medborgarna rätt att ifrågasätta orsakerna till inflation och kräva att den hålls under kontroll. Inflationsorsakernas komplexitet kan inte användas som ett svepskäl för att beröva människor deras rätt till ekonomiskt välbefinnande.
3. Utbildning:
a) ”Varför ska vi inte ha en exakt definition av moral och undervisa den i skolorna?
– Definitionen av moral är så komplex att filosofer i århundraden har misslyckats med att nå någon slutsats om den.”
Här bör man notera att svårigheten hos ett ämne inte innebär att försök att klargöra det är meningslösa. Även om akademiska filosofer, med hänvisning till komplexitet, har misslyckats med att ge en definitiv definition av moral och fastställa en heltäckande uppsättning moraliska principer, bör deras misslyckande inte hindra andra från att försöka göra det. Att undervisa i moral och dess sekulära principer är en del av de skyldigheter som utbildningssystemet är lagligen förpliktat att uppfylla.
b) ”Varför ska vi inte undervisa i samtida historia i klassrummen?
– Ämnet är mycket komplext och fullt av motstridiga tolkningar, så det är bättre att inte nämna det alls.”
Här bör man notera att skillnader i uppfattning om historien inte är ett skäl att utesluta den från undervisningen. Tvärtom ger undervisning i historia den yngre generationen möjlighet att stärka sitt kritiska tänkande genom att ställa frågor, källkritiskt granska och undersöka olika berättelser. Tystnad och hemlighetsmakeri leder bara till okunnighet och en upprepning av tidigare misstag.
4. Vardagsliv:
a) ”Varför ska vi inte sortera vårt avfall och förhindra jordens förorening?
– Denna fråga är inte alls så enkel som du tror. Avfallshantering är så komplex att du inte kan förstå den.”
Här bör man notera att även om storskalig avfallshantering på nationell och kommunal nivå verkligen är komplex, befriar detta inte individer från deras personliga ansvar. Att sortera avfall i hemmet är en enkel och effektiv handling som visar varje medborgares bidrag till att skydda miljön. Att beröva människor detta ansvar med hänvisning till komplexitet är att frånta dem deras roll i att förhindra jordens förorening.
b) En person köper en ny smartphone och klagar för säljaren på dess komplicerade och svårhanterliga användning. Säljaren svarar:
”Detta telefons operativsystem är ett ingenjörsmästerverk, men ett komplext sådant. Om du inte förstår dessa saker beror det inte på att designen är bristfällig, utan på att din förståelse är begränsad.”
Här bör man notera att den tekniska komplexiteten hos en produkt inte nödvändigtvis är ett tecken på kvalitet. Tvärtom bör tekniken göra människans liv enklare, inte svårare. När en användare inte kan hantera en enhet med lätthet ligger problemet i dess design och effektivitet. I sådana fall är en vädjan till komplexitet bara ett svepskäl för tillverkaren att undvika ansvar och att skuldbelägga konsumenten.
Varför är detta felslut farligt?
- Kvävning av dialog: Detta felslut blockerar logisk diskussion och ifrågasättande och ersätter dem med en atmosfär av underkastelse och acceptans.
- Falsk maktdemonstration: Att använda ”komplexitet” som ett vapen är inte ett tecken på överlägsenhet, utan ett sätt att dölja avsaknaden av ett logiskt svar.
- Rädsla för kunskap: Detta felslut inpräntar hos människor tron att förståelsen av stora frågor är förbehållen endast ett fåtal, vilket hämmar den intellektuella utvecklingen och den allmänna kunskapen.
Hur kan vi känna igen det och bemöta det?
Om någon avvisar ett argument inte med en tydlig motivering utan enbart genom att använda ord som ”komplex”, ”mångdimensionell”, ”djupgående” eller ”teknisk”, bör du vara misstänksam mot deras påstående och fråga:
– Vilken del av ämnet är verkligen komplex?
– Hur gör denna komplexitet mitt argument ogiltigt?
– Vilka bevis finns det som visar att vi inte bör sträva efter att förstå frågan?
– Är denna ”komplexitet” inte resultatet av mental lättja eller en flykt från ansvar?
Ett lämpligt svar kan vara: ”Komplexiteten i ett ämne innebär inte att det är meningslöst att ifrågasätta det eller att försök att förstå det är förgäves. Låt oss fortsätta att granska och förfina våra metoder för undersökning och problemlösning tills vi når ett resultat.”
Slutsats:
Vädjan till komplexitet är ett vanligt verktyg för att slingra sig undan ansvar. Att känna igen det hjälper oss att inte bli överväldigade av den glittrande ytan av ord och jargong och hindrar oss från att överge grundläggande frågor. I själva verket syftar utbildning och kritiskt tänkande till att stärka individers förmåga att förstå komplexa frågor, inte att skrämma dem. Medvetenhet om detta felslut gör det möjligt för oss att stå emot maktsökande retorik och intellektuella undanflykter, samtidigt som vi bekräftar vikten av enkelhet, tydlighet och ärlighet i dialog.