Vädjan till naturen (Så är det överallt)

På engelska: Appeal to Nature Fallacy (is–ought problem, “It’s Like This Everywhere”)

När förekomsten eller utbredningen av ett fenomen tas som bevis för att det är rätt, naturligt eller oföränderligt

Definition:
Naturlighetsargumentet uppstår när någon drar slutsatsen att en situation, egenskap eller ett beteende är rätt, berättigat eller oföränderligt enbart för att det finns i naturen eller är vanligt förekommande i alla mänskliga samhällen.
I detta resonemang går man från ”vad som är” (is) till ”vad som bör vara” (ought) utan att ge en giltig motivering.
I vardagen dyker detta felslut ofta upp i den samtalsmässiga formen ”Så är det överallt” och ligger logiskt nära felslutet ”vädjan till popularitet”. Skillnaden är att man här inte förlitar sig på majoritetens åsikter eller övertygelser, utan på förekomsten eller utbredningen av ett fenomen i naturen eller i alla samhällen.

Typisk struktur för detta felslut:

  • Fenomen X existerar och är vanligt förekommande överallt eller i naturen.
  • Därför är fenomen X rätt, naturligt eller oföränderligt.

Exempel från verkliga livet:

1. Inom politiken:
”I varje land i världen krävs det inte den kloka utbildning som andra stycket i artikel 26 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna föreskriver för att få gå in i politiken och bli politiker. Därför, säger du, är det meningslöst att insistera på att en sådan utbildning ska vara ett krav för att bli politiker.”
Här bör man notera att den globala förekomsten av en utbildningsbrist inte nödvändigtvis innebär att inträde i politiken utan sådan visdomsbaserad utbildning är rätt eller acceptabel. Att bortse från denna utbildning är en tydlig kränkning av åtagandet till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och till de konventioner som är kopplade till artikel 26 – ett åtagande som i de flesta länder har formaliserats i nationell lag genom regeringarnas underskrifter och parlamentens godkännande. Avsaknaden av något krav på denna utbildning är inte ett tecken på att den är onödig, utan snarare ett bevis på försummelse eller strukturellt motstånd mot reformer. Utan att konfrontera detta felslut och driva igenom den aktuella utbildningsreformen kommer det att förbli omöjligt att uppnå en varaktig fred mellan människor och mellan mänskligheten och naturen, på grund av politikers brist på visdom.

2. Inom sociala relationer:
”Våld mellan människor har alltid funnits och kan påträffas i varje samhälle, så vi kan inte tala om ett samhälle utan våld.”
Här bör man notera att en lång historia eller en utbredd förekomst av ett beteende inte i sig är en anledning till att det är berättigat eller oundvikligt.

3.Inom allmänkulturen:
”Alla kulturer har någon form av könsdiskriminering, så det är naturligt.”
Här bör man notera att blotta förekomsten av ett fenomen i olika kulturer inte betyder att det är rätt eller moraliskt acceptabelt.

4. Inom livsstil:
”Alla djur äter kött, så människor bör också göra det.”
Här bör man notera att likheten mellan ett mänskligt beteende och djurs beteende inte i sig är en giltig logisk eller moralisk anledning till det beteendet.

Varför är detta felslut farligt?

  • Det kan framställa orättvisa eller skadliga situationer som ”naturliga” och hindra reformer.
  • Genom att svepa in mänskligt beteende i ”naturens lagar” kan man få all kritik eller förändring att framstå som meningslös eller omöjlig.
  • Det används ofta tillsammans med felslutet vädjan till popularitet och drar slutsatsen ”det bör vara så här” utifrån förekomsten eller den allmänna acceptansen av ett fenomen.

Hur kan vi känna igen det och bemöta det?

Om du ser att förekomsten eller utbredningen av ett fenomen används som den enda anledningen till att betrakta det som berättigat eller oundvikligt, fråga dig själv:

  • Finns det bevis för att denna situation gynnar alla eller är moraliskt rätt?
  • Finns det exempel på att denna situation har förändrats eller reformerats?

Ett lämpligt svar kan vara: ”Förekomsten eller den utbredda förekomsten av ett fenomen är inte i sig en anledning till att det är rätt eller oföränderligt. Vi bör titta på oberoende bevis och resonemang.”

Slutsats:
Naturlighetsargumentet (”Så är det överallt”) är ett av de vanligaste resonemangsfelen och kan hindra reformer och framsteg. Det drar slutsatsen ”det bör förbli så här” utifrån en existerande verklighet utan att erbjuda någon logisk eller moralisk motivering. Dess närhet till felslutet vädjan till popularitet innebär att de i många diskussioner kombineras och skapar en falsk känsla av övertygelse.

Felsluten vädjan till majoritet, vädjan till naturen (så är det överallt) och vädjan till tradition kan delvis överlappa, eftersom alla tre förlitar sig på någon form av okritisk extern auktoritet i stället för självständigt tänkande och logik.