Följande text är en sammanfattning av den information som presenterats i det svenska tv-programmet Uppdrag granskning, ursprungligen sänt den 19 mars 2014.
Inledning: Ett varumärke baserat på hälsa, ett reportage baserat på personalens vittnesmål
SVT:s Uppdrag granskning granskar verksamheten inom den privata förskolekedjan Hälsans förskola. Företaget, som grundades av Bijan Fahimi och Narges Moshiri, drevs under mottot ”hälsa, rörelse och sund kost”. Samtidigt visar interna dokument och vittnesmål från personal i Nacka, Uppsala och Stockholm på ett extremt fokus på kostnadsbesparingar, parallellt med expansionsplanen (målet var 50 förskolor på 5 år).
Rapporten från Nacka: Personalens vittnesmål om matkrisen
Enligt uttalanden från personal och den tidigare chefen på huvudkontoret i SVT:s reportage, avvek näringssituationen på förskolan i Nacka under perioder från normala standarder. Enligt dokumenterade vittnesmål förekom det fall där barn endast fick ”knäckebröd och vatten” till frukost. Krisens allvar återspeglas även i föräldrarnas berättelser; enligt inlägg i en Facebook-grupp köpte föräldrar själva in och betalade för frukt och nödvändiga livsmedel (såsom gurka och kiwi).
Ledningens policy: Expansion prioriteras före utrustning
”Eva”, tidigare chef inom administrationen, avslöjar i sitt vittnesmål att försök att köpa in grundläggande utrustning (som lekutrustning och bollar) möttes av motstånd från styrelsen. Enligt hennes berättelse var ledningens logik att det tillgängliga kapitalet skulle användas till att öppna nya förskolor. I en annan del av reportaget berättar också ”Maria”, en av förskolans kockar, att hon hade order om att köpa in de billigaste råvarorna. Hon hävdar att ledningen, som svar på svårigheten för småbarn att tugga hårt bröd, sa att de får mjukna upp brödet med gommen.
Matbudgeten: En verklighet bortom förväntan
En av de mest centrala delarna i SVT:s reportage är avslöjandet av den exakta matbudgeten på förskolorna i Stockholm och Uppsala. Enligt interna mejl och uttalanden från Malin Hökeberg (dåvarande VD), var den fastställda budgeten för varje barn 12 kronor per dag. En viktig detalj är att dessa 12 kronor skulle täcka kostnaden för frukost, lunch, mellanmål och frukt, och därutöver drogs även kostnaden för personalens mat från samma budget.
Ekonomisk analys: 10 kronor för tre mål mat
Kockarna inom verksamheten, däribland Emerson Araya och Jessica Malmberg, betonar att när personalens andel räknats bort sjönk den faktiska summan per barn till cirka 10 kronor (och i vissa fall till och med 9 kronor). Emerson förklarar i reportaget att när han försökte tillaga mat av högre kvalitet blev han ifrågasatt av ledningen; detta eftersom kostnaden per barn hade stigit till 17 kronor, vilket enligt företaget låg långt över den fastställda budgeten.
Lönsamhet mitt i krisen
Samtidigt som personalen larmade om hungriga barn och brist på mjölk och frukt, visade företagets bokslut en annan bild. Enligt de finansiella dokument som granskats i reportaget, redovisade Hälsans förskola under åren 2011 och 2012 en sammanlagd vinst på totalt 8 miljoner kronor (från skattemedel). Denna tydliga kontrast mellan ”ackumulerad vinst” och ”barnens tallrikar” var den centrala punkten i reporterns frågor till ägarna.
Ägarens svar: ”Felräkning” eller ”girighet”?
Inför dessa fakta medger Bijan Fahimi (verksamhetens ägare) i slutintervjun vissa brister, men han tillskriver dem ”fel i beräkningar och ledarskap” snarare än ”ekonomisk girighet”. Han hävdar att de ansåg att en budget på 12 kronor var rimlig och att beslutet att höja den till 17 kronor togs först efter att den mediala granskningen inletts.